Så här ser verkligheten ut med boendestöd

Jag har fått många reaktioner på mitt senaste blogginlägg där jag förklarade hur jag inte vill att mitt boendestöd ska se ut. Flera tyckte att det borde vara en självklarhet att en boendestödjare inte ska göra så som jag beskrev i blogginlägget. Jag tror inte att alla vet vilka slags människor som kan arbeta som boendestödjare och hur boendestöd kan se ut i verkligheten – i alla fall i Stockholm där vi har många olika aktörer som bedriver boendestödet.

Har dåligt samvete

Jag funderade först på om jag skulle våga publicera det här blogginlägget, för jag har lite dåligt samvete gentemot företagets trevliga heltidsanställda boendestödjare som inte passar in i min beskrivning, men som inte har kunnat bli mina ordinarie boendestödjare på grund av ett fullspäckat schema. Jag tror att de kan läsa min blogg. Jag har också dåligt samvete gentemot cheferna och ägaren på företaget som också kan läsa bloggen och som verkligen tar sig tid att lyssna på mig och försöker sitt bästa för att göra mig nöjd trots svårigheterna att hitta passande boendestödjare. Och slutligen har jag dåligt samvete gentemot de boendestödjare som jag klagar på, för jag vet att många varit mycket utsatta på arbetsmarknaden och troligen försökt sitt bästa, men på grund av egna utmaningar och funktionsnedsättningar haft svårt att ge mig det stöd jag behöver.

Ser inte alls ut så

Ändå har jag valt att publicera detta blogginlägg för jag vill belysa hur boendestöd kan se ut i verkligheten och hur en typisk boendestödjare kan vara. Många tror nämligen att de flesta boendestödjare är sociala och kommunikativa, kan flytande svenska, följer regler, lagar och genomförandeplaner, har god planeringsförmåga och goda exekutiva förmågor och kommer hem till klienter på överenskomna tider. Men så ser det inte alltid ut – i alla fall inte här i Stockholm där biståndsbedömarna kan ha dålig koll på alla privata utförare. Vissa glömmer till och med att gå hem till klienter och dyker alltså inte upp alls!

Vissa är dubbelt utsatta

Faktum är att många boendestödjare har egna funktionsnedsättningar och egna svårigheter. Vissa kan ”bara” dålig svenska, men andra kan dålig svenska och dessutom ha stora kognitiva svårigheter, vilket gör dem dubbelt utsatta på arbetsmarknaden. Eller så kan personen vara född och uppvuxen i Sverige men ha så stora kognitiva funktionsnedsättningar att hen knappt kan läsa och skriva alls – och då handlar det alltså inte om språket, för personen kan inte heller läsa på sitt förstaspråk.

Fick hjälpa med dokumentationen

För inte så länge sedan fick jag till och med hjälpa en boendestödjare med egna funktionsnedsättningar med dokumentationen (vilket egentligen inte är tillåtet), för boendestödjaren kunde inte göra det själv, hade svårt att använda hjälpmedel och jag tyckte så synd om hen! Hen var i medelåldern, hade aldrig tidigare haft ett lönearbete och var mycket mån om att kunna behålla detta jobb. Och jag hade så dåligt samvete för att jag till slut fick be om att få en annan boendestödjare, för hen ville så gärna ha fler klienter, men det var så uppenbart att hen inte kunde ge mig det stöd jag behövde på grund av egna kognitiva svårigheter. Hen kom dessutom minst en till två timmar försenad varenda gång, och vi träffades nog sex gånger om jag räknade rätt.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Många har nedsatt arbetsförmåga

Många boendestödjare har alltså nedsatt arbetsförmåga och har eller har haft insatser från Arbetsförmedlingen, och det kan hända att boendestödjaren är 35–40 år gammal och aldrig har haft ett enda jobb i hela sitt liv förrän i 35-årsåldern, då hen äntligen lyckades hitta ett jobb som boendestödjare. Alla dessa personer får inte alltid ens lön från företaget utan arbetstränar som boendestödjare och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan för att träna upp sin arbetsförmåga. Den nedsatta arbetsförmågan kan exempelvis bero på kognitiva funktionsnedsättningar som gör att personen inte kan planera eller läsa och förstå texter (och därmed inte heller har förmåga att läsa, komma ihåg och ta till sig innehållet i genomförandeplaner).

Dömer ingen

Några skulle egentligen behöva vara sjukskrivna, men Arbetsförmedlingen har tvingat dem att söka ett jobb, och boendestöd och andra vårdjobb är ju väldigt enkla att få. Eller så är boendestödjaren extremt blyg, svarar bara ”ja” eller ”nej” på mina frågor men säger inget självmant, och svaren är alltid enstaviga och väldigt kortfattade. Vissa har sociala problem. Jag har till och med haft några – alltså inte bara en utan några – boendestödjare som fått sina barn LVU:ade på grund av bristande föräldraförmåga, och LVU-placeringen har alltså varit pågående under tiden dessa personer arbetat som boendestödjare! Jag har en humanistisk människosyn och dömer ingen, men i vissa fall kan man ha svårt att stödja andra om man själv mår dåligt, har egna utmaningar och har precis samma typer av exekutiva svårigheter som klienten.

Etnicitet spelar ingen roll

Observera att en annan etnisk bakgrund självklart inte gör en person olämplig som boendestödjare, och två av mina allra bästa boendestödjare har varken varit etniska svenskar eller ljushyade. När jag har boendestöd är det alltså sällan ljushyade svenskar som kommer hem till mig, utan det är mycket troligare att det exempelvis kan vara en mörkhyad kvinna i slöja, vilket självklart är helt okej för mig, för jag är positiv till mångfald! Dessa personer kan vara mycket duktiga och kompetenta. Men ibland kan det vara ett problem om personen kan dålig svenska och inte är förtrogen med sedvänjorna i Sverige. Om personen inte har en aning om hur man sopsorterar, för hen har aldrig gjort det i hela sitt liv (det finns många länder där sopsortering inte alls är vanligt) – och inte heller har förmåga att lära sig det genom att läsa instruktioner – blir det problem, för jag behöver stöd med sopsortering!

Blev väldigt fel

Eftersom det finns många boendestödjare som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan läsa och följa instruktioner betyder inte ”genomförandeplaner” särskilt mycket. Många boendestödjare läser inte genomförandeplanen, vilket jag också påtalat för min biståndsbedömare, och jag förstår också att det är svårt för dem att läsa om de inte kan tillräckligt bra svenska eller har så stora lässvårigheter att de inte kan ta till sig innehållet i texter eller följa instruktioner. En försökte stödja mig även om hen inte hade läst genomförandeplanen, och jag förklarade att det bland annat står ”sopsortering” i genomförandeplanen. Hen visste inte riktigt vad det var för något, men försökte. Men hen förstod inte vad som var plast, vad som var papper m.m. och det blev väldigt fel när hen försökte övertala mig att slänga en gammal medicinburk i ”elavfall”.

Har varit missnöjd

Jag har klagat väldigt ofta och bett ofta om att få nya boendestödjare. Jag har nämligen varit missnöjd med många. Men jag vill inte klaga på alla – alltså nästan varenda en – för jag är redan en jobbig klient som klagar på många, och jag vill inte klaga på allt! Om boendestödjaren inte följer genomförandeplanen men ändå passar tider och städar har jag ibland sett det genom fingrarna, för jag har vetat att om jag klagar, så finns det en stor risk för att jag kommer att bli ännu mer missnöjd på nästa person! När det är svårt att hitta vettiga alternativ har man inte råd att vara alltför kräsen, även om jag som sagt klagat mycket och påtalat för företaget att jag tillfälligt kan acceptera att ta emot vissa boendestödjare tills jag hittar någon bättre!

Vissa följer inte sekretessen

Även om jag har försökt vara flexibel har jag vissa gränser. Numera vänder jag mig alltid till företaget vid sekretessbrott, vilket jag inte gjorde innan. Det är nämligen ingen självklarhet att boendestödjarna följer sekretessen – vilket är logiskt eftersom de kan glömma bort att de har tystnadsplikt eller så förstår de kanske inte vad sekretessen innebär i praktiken. Har man svårt att förstå och komma ihåg instruktioner kan det ju ge konsekvenser! I ett fall var sekretessbrottet som jag anmälde så grovt att boendestödjaren togs ut tjänst med omedelbar varsel – alltså utan uppsägningstid! Tyvärr misstänker jag att det kan finnas ännu fler som bryter mot sekretessen utan att jag vet om det – och när jag inte vet, kan jag givetvis inte klaga! Jag klagar bara när jag vet att ett sekretessbrott har skett.

Har ett oregelbundet jobb

Tyvärr har jag haft mycket svårt att hitta lämpliga boendestödjare av en anledning: de som redan är populära hos många andra klienter har fått heltidsjobb på företaget, och de kan inte bli mina ordinarie boendestödjare eftersom jag har ett oregelbundet jobb och inte kan ha boendestöd på regelbundna dagar och tider. Dessa boendestödjare jobbar också oftast bara på kontorstid och har bara kunnat vikariera hos mig när de fått avbokningar. Därför behöver jag någon som är student, pensionär eller något liknande som uppskattar flexibiliteten. Hade jag kunnat ha boendestöd på exakt samma tider och dagar varje vecka, hade jag också kunnat få någon av dessa heltidsanställda som alltså är så populära att de erbjudits heltidsanställningar! Och jag misstänker att det är dessa omständigheter som ytterligare bidragit till att jag haft så svårt att hitta rätt boendestödjare.

Viktigt med matchning

Slutligen vill jag påminna om att jag jobbar på Misa Kompetens där mina kollegor håller utbildningar om hur man kan anpassa arbetsplatser efter personer som är utsatta på arbetsmarknaden eller har nedsatt arbetsförmåga. Vi på Misa Kompetens tror på stöd och rätt matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare. En funktionsnedsättning, dåliga svenskkunskaper och nedsatt arbetsförmåga måste alltså inte göra en person olämplig som boendestödjare – så länge det finns en lyckad matchning mellan boendestödjaren och klienten! Har klienten och boendestödjaren exempelvis samma modersmål är det inte alltid säkert att boendestödjaren behöver ha goda svenskkunskaper. Det beror på vad klienten behöver stöd med!

Har hittat en boendestödjare

Min nya boendestödjare som verkar jätteduktig och kompetent kan inte heller flytande svenska – men det gör mig inget, för vi pratar finska! Hon var från första stunden öppen med att hon också har egna medicinska diagnoser och nedsatt arbetsförmåga, vilket gör att hon inte kan jobba heltid – och inte ens halvtid! Men det gör inte heller mig något, för hennes diagnoser medför inte den typen av exekutiva svårigheter eller visuomotoriska svårigheter som jag har. Jag har hittills bara träffat henne en gång, men jag märkte direkt att det kommer att funka med henne, och hon förstod också vad sekretess innebär. Hon var också motiverad och kände sig lyckligt lottad över att hon fick anställning som boendestödjare. För henne är det här drömjobbet, och för mig är hon en drömboendestödjare! 🙂

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.