Mjonsson1986 frågar
Kan man ha ojämn begåvning fast man inte har autism? Läste att jag hade det i min journal. Stod ”ojämn begåvning i nedre delen av normalvariationen”?
Paula svarar
Svaret är ja, det kan man! Om du läser igenom diagnoskriterierna för autism så ser du att ”ojämn begåvningsprofil” inte ens står med. Ytterst handlar det iofs om vad man menar med ”ojämn begåvningsprofil”. Någon kanske kan tycka att en person med ett IQ inom normalspannet har en ojämn begåvningsprofil om hen har svårigheter för social interaktion, men jag har mest hört begreppet användas för att åsyfta andra typer av kognitiva förmågor.
Inte nämnvärt annars
Sedan finns det också de som hävdar att de allra flesta människor oavsett om de har en funktionsnedsättning eller ej har en ojämn begåvningsprofil då de flesta är duktiga respektive dåliga på något. Men faktum är att vissa har en mer ojämn begåvningsprofil än andra, om du förstår vad jag menar? Jag brukar säga att om begåvningsprofilen var lika ojämn hos alla människor skulle det inte vara nämnvärt att en ojämn begåvningsprofil är vanligt vid autism.
Kan finnas andra orsaker
Autismforskarna Lena Nylander och Tony Attwood skriver om ojämn begåvningsprofil vid autism i sina böcker, men det betyder inte att alla autister har det. Omvänt måste inte alla som har en ojämn begåvningsprofil ha autism. Christopher Gillberg skriver i sin bok Ett barn i varje klass att en ojämn begåvningsprofil är vanligt vid DAMP. Nu har boken relativt många år på nacken och diagnosen DAMP har sedermera ersatts med ADHD i kombination med DCD, men poängen är alltså att man inte måste ha autism för att ha en ojämn begåvningsprofil! Det kan man även ha av andra orsaker.
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Köp min bok
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Senaste svar på alla blogginlägg
Jag har bara autistiska drag, adhd och Tourette, har arbetat som undersköterska fram tills jag blev 65, från de jag…
Dina råd kan väl passa även vid inåtagerande beteenden och vid vissa symptom på psykisk ohälsa? Tänker att omgivningen borde…
Hm undrar vad de menar med ”grova fall”. Det är väl inte helt ovanligt att plugga på universitetet parallellt med…
Vet du möjligen något om hur många med den ”tidigare” diagnosen Aspergers syndrom som har liknande stödbehov som man kan…
Vad bra att du får stöd idag! Man måste inte vara självgående för att må bra.
jag trodde jag skulle vara självgående majoriteten..men jag kraschade totalt och insåg att jag inte egentligen ”visste” vem jag är…
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, Nelly! Vad bra att du har en fin relation till…
Tack Linda! 🙂 Vad bra att du har ett självständigt liv! Jag upplever också egentligen innerst inne att jag har…
Jag känner så väl igen mig i din situation, och jag önskar att jag hade känt till den här bloggen…
Fint svar, Paula! 😊 Det där med ”självständigt liv” krånglar till det myndighetsmässigt. Jag är utan IF och är både…
12 svar på ”Kan man ha en ojämn begåvningsprofil utan autism?”
Ett sammanhang där jag hört begreppet ojämn begåvningsprofil var när en akademiskt högbegåvat barn inte lyckades lära sig ”enkla” saker som att byta om snabbt till gympan eller lära sig reglerna i grupplekar på rasten.
Ett annat exempel är jag själv. Jag har en hel massa kompetens inom olika områden, så folk tror mig inte när jag säger att jag inte klarar att sköta mitt hem. Jag har tillochmed fått uppmaningen att sluta göra avancerade saker, för om jag inte la tid och energi på sådant så skulle det lösa sig med hemmet.
Jag har också hört begreppet ojämn begåvningsprofil användas i just dessa typer av sammanhang! Och jag har också hört liknande saker som du. Jag tror att människor utgår ifrån att saker som är avancerade för dem också är det för oss. Faktum är att det inte går att jämföra olika aktiviteter och förmågor på det sättet, men människor utan ojämn begåvningsprofil kan ha svårt att förstå det!
Det fanns en tid då jag inte kunde beräkna produkten av 13,9 multiplicerat med 5 (13,9 gånger 5) inom 20-30 sekunder utan behövde nästan en minut på mig trots att jag var bäst i klassen på korrekturläsning och frågesport och hade ett ordförråd jämförbar med den hos en högbegåvad person. Vad urkorkade svenska psykologer inte begriper är att det finns intellektuellt begåvade vuxna människor som i grundskolan uppvisade symptom på en specifik problematik inom ett skolämne eller med avseende på en specifik förmåga trots en i överlag normal eller god kognitiv profil varav problematiken med tiden kan AVTA och UPPHÖRA i fullvuxen ålder, och att föreställningen om en ”ojämn begåvningsprofil” är i grunden felaktig. Det är INTE en fråga om en ojämn begåvning utan om en ojämn utveckling hos personer med Aspergerdiagnos. Det är skillnad på att ha en ojämn begåvning och en ojämn utveckling av olika förmågor.
Varför bedöms intelligenskvoten hos vuxna med Aspergerdiagnos vila helt och hållet inom normalzonen trots att den hos barn med samma tillstånd tangerar gränslandet till utvecklingsstörning (nedre delen av normalvariationen)? Varför har man noterat att intelligenskvoten hos personer med Aspergerdiagnos tycks stiga med åren?
Som svar på Annas fråga: Anledningen till att barnet hade problem med klädombytet inför gympan beror sannolikt på att barnet var blygt och inte ville blotta visa sitt könsorgan inför de övriga i klassen.
Om en psykolog inte förstår att en autist ibland kan växa ifrån problematiken har den psykologen mycket dåliga kunskaper om autism! Framstående psykologer som Gillberg och Attwood har ju sagt att problematiken ibland kan växa bort. Däremot hade jag ingen aning om att IQ hos aspergerpersoner har konstaterats stiga med åren. Det var nytt för mig!
Jag håller med om ojämn utveckling. Jag är dock helt säker på att jag har ojämn BEGÅVNING, inte utveckling, då jag är 44 år och inte blivit ett dugg bättre på de saker jag hade svårt med som barn. Det är långt ifrån alltid problematiken växer bort vilket är mycket viktigt att alla känner till. De blir farligt för mig när t.ex. biståndsbedömare utgår från att alla autister har ojämn utveckling och har förutsättningar för att lära sig vissa saker. Ofta förväntar de sig att dessa förmågor kan utvecklas med boendestödets hjälp!
Autistiska barn och även vuxna kan ha motoriska svårigheter vilket ibland kan handla om ojämn utveckling och ibland om ojämn begåvning. Jag håller med om att vissa autister kan ha svårt med klädombytet p.g.a. att de inte vill blotta sig, men i mitt fall handlar det om motoriska svårigheter och ojämn begåvning! Jag har inte den motoriska förmågan att utföra vissa saker lika snabbt som många andra, och det gäller även när jag är ensam så i mitt fall har det ingenting med blyghet att göra!
”Det är långt ifrån alltid problematiken växer bort vilket är mycket viktigt att alla känner till.”
Det kan vara svårt att avgöra om problemen har växt bort eller om personen har anpassat sitt liv efter sina svårigheter. Till exempel sägs det att vissa människor vars ADHD har ”växt bort” i sjävla verket har anpassat sina liv i vuxen ålder till vilka de är och att de därför slipper många av de problem som de led av i skolan. Det indikerar på att problemet snarare berodde på skolan än på individen.
Jag tycker att det borde vara relativt enkelt att avgöra det! Det som avgör om problematiken har växt bort eller inte är väl om vederbörande klarar av det hen inte klarade av tidigare. Och nu syftar jag inte på användandet av medvetna strategier som att medvetet påminna sig om att se andra människor i ögonen emellanåt, inte avbryta andra, undvika saker man har svårt för o s v utan jag menar att svårigheterna inte längre finns där. Har svårigheterna försvunnit behöver man varken använda några särskilda strategier eller kamouflera.
Mitt liv är betydligt lättare som vuxen jämfört med när jag var barn, men i mitt fall har inte autismen växt bort utan jag har anpassat mitt liv. En person vars problematik har växt bort behöver däremot inte längre särskilda anpassningar och är inte mer begränsad i t.ex. arbetslivet än vad en genomsnittlig neurotypisk person är. På samma sätt kan en autist som har svårt för höga ljudnivåer anpassa sitt liv genom att använda öronproppar och undvika miljöer och arbetsplatser med hög ljudvolym, men om personens problematik har växt bort behöver hen inte längre undvika högljudda miljöer alls och är inte längre begränsad. Det är stor skillnad!
Vet man varför vissa autister flyttar ifrån grupp- och stödboenden? Klarar kommuner ställa de rätta frågorna i sådana fall om man överhuvudtaget följer upp varför någon flyttar?
En person jag känner verkar mena att att autister flyttar ifrån boenden är en indikator på att autister generellt bara kan behöva öva på det som är svårt för att nå självständighet, dvs för att kunna bo själva utan stöd.
Personligen tror jag skälen kan skilja sig åt från person till person till att man flyttar. Utvecklingen kan ju även bottna i självinsikt: man kanske förstår att ma f å r göra som man själv vill, göra saker på sitt eget sätt.. Bara så kanske man får en hållbar vardag. Att tvingas ha regelbunden kontakt med personal bara för att få bo (tak över huvudet) kan ta mer än det hjälper också.
Bra fråga! Jag har aldrig sett någon statistik över varför vissa autister flyttar från gruppboenden, men jag tror precis som du att skälen kan vara olika från person till person. I vissa fall kan säkert autisten flytta för att hen övat upp de färdigheter som hen haft svårt för medan andra kan flytta för att de inte trivs på boendet. Jag vet vissa som flyttat för att de inte fått den typen av stöd de hade önskat, och de har kommit fram till att det är bättre att bo själv än att tvinga sig själv att stå ut med människor (=boendepersonal) man inte tycker om. Om jag någon gång i framtiden skulle säga upp mitt boendestöd skulle jag göra det för att jag kommit fram till att stödet är för dåligt. Det skulle alltså inte betyda att mitt stödbehov har minskat!
Jag blir så nyfiken på dessa autister. Skulle vilja höra vad det är de tränat på under tiden de bott på boende och som de blivit så pass bra på så att de kunnat flytta till en vanlig bostad utan personalstöd (men kanske fortsatt boendestöd). Men harr aldrig träffat någon autist i den situationen trots att jag haft mycket kontakter med autister.
Vissa, dock långt ifrån alla, autister kan till slut lyckas hitta fungerande rutiner i vardagen. Om boendepersonalen och autisten tillsammans har lyckats kartlägga autistens energinivåer kan de ha hittat ett schema som gjort att autisten efter ett tag kan följa schemat själv utan personalens hjälp. Men samtidigt vet jag att många flyttar från boenden eftersom de inte trivs på boendet. Ibland kan flytten bero på att biståndsbedömaren bedömt att autisten inte längre är i behov av ett LSS-boende trots att autisten inte håller med. Flytten måste inte alls vara frivillig från autistens sida! Många upplever att så fort man uppvisar den minsta förbättring så drar biståndsbedömaren in insatsen! 🙁
Jag har aldrig vela bo på boende av flera skäl, men exempelvis min mamma bodde på satelitlägenhet då vi barn var utflugna och de var skilda men hon tillhörde psykiatrin , men för henne var de en trygghet mera. Sen fick hon ha besök så ofta hon ville
Vad bra att boendet funkade för din mamma!