Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur hjälpa en autist att hantera konflikter?

Yun frågar

Kanske en konstigt fråga men jag hade behövt lite råd och vägledning. Jag är i en relation med en person som har AuDHD. Vi har det väldigt bra när allt är bra men när dialog uppkommer (smått som stort) där jag tex tar upp något som sårat mig så tars det snabbt som en attack, oavsett hur mjukt och snällt jag försöker förmedla detta.

Samtalen eskalerar i regel oftast och blir långvariga och samtalen spretas ut åt många håll. Det omvandlas ofta till att det handlar om min parter istället för det som jag tog upp, och att jag gjort fel i slutänden. Jag får flera gånger på mig ord som är kränkande personangrepp men som i efterhand hen knappt kommer ihåg att hen sa.

Det blir som att vi ofta inte delar samma syn/verklighet och som att det inte går att förstå min sida av känslor. Hen uttrycker sig som att jag manipulerar när jag pratar om min upplevelse av en situation som inte matchar hens, vilket jag verkligen inte försöker göra. Hen tar ofta upp ämnet om relationen ska avslutas i stundens hetta men efteråt tar tillbaka det.

I sin helhet kan detta vara väldigt dränerande men jag önskar hitta sätt att jobba med det. Jag förstår att detta kan va svårt att besvara men jag har inte tidigare varit i en relation med någon som har autism och adhd och vet inte helt vilka drag som kommer i det, men är väldigt tacksam för svar om detta är något som är vanligt eller förkommande inom det. Tack på förhand.

Paula svarar

Jag kan inte svara på hur vanligt det är, men Tony Attwood skriver i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att somliga autister kan vara väldigt känsliga och älta saker, samt att vissa kan behöva hjälp med att hantera sina känslor.

Kritik kan upplevas som ett hot

Grejen är att många autister har fått utstå mycket kritik under hela livet, vilket kan vara djupt nedbrytande eftersom de ofta har fått uppleva att det är de som är ”fel”. All form av kritik, även om den är välmenad, kan därför upplevas som ett hot. Lägg därtill att en autist kan ha svårt att tolka hur arga andra människor faktiskt är och om de menar väl, vilket ytterligare späder på ångesten. Vissa npf:are har svårt att hantera krav och känner sig lätt trängda. Vissa kan dessutom ha svårt att tolka sina egna känslor och sätta ord på dem, vilket gör att de hamnar i försvarsställning och reagerar starkt.

Du behöver inte acceptera det

Nu har du förhoppningsvis fått en bättre förståelse för varför din partner kan reagera som hen gör, men det betyder inte att du behöver acceptera personangrepp och hot om att göra slut bara för att du på ett snällt sätt vill ta upp saker som har sårat dig. Man ska aldrig behöva trippa på tårna i ett förhållande! Det är en stor skillnad på att förstå och att inte fördöma, å ena sidan, och att acceptera ett visst beteende, å andra sidan. Och jag tycker som sagt inte att du ska acceptera det här beteendet.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

KBT kan hjälpa

I vilket fall som helst låter det som att din partner skulle behöva hjälp med att lära sig hantera känslor och konflikter, eftersom problemet tär på ert förhållande. Tony Attwood rekommenderar KBT för autister som har svårt med emotionsreglering i sådana här situationer, men enligt min erfarenhet är det viktigt att terapeuten har god kompetens om npf.

Du kan skriva till hen

Du kan också testa att ta upp problemet med hen när ni inte befinner er i en pågående konflikt, och förklara hur hens beteende påverkar dig (även om det är möjligt att hen kommer att uppfatta även det som en förolämpning). Ett tips kan vara att skriva till hen i stället för att ta det muntligt. Vissa autister blir helt låsta i verbala konflikter eftersom de behöver tid för att smälta situationen och förstå sina egna känslor. Därför kan det ibland vara mycket bättre att ta konflikter i skrift!

Lycka till

Lycka till, jag hoppas att ni hittar en lösning. Jag tycker att det är jättefint av dig att vilja jobba på förhållandet och ge hen en chans. Jag hoppas att hen är villig att jobba på problemet för så här kan ni inte ha det!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela inlägget på Facebook, X m.fl.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

4 svar på ”Hur hjälpa en autist att hantera konflikter?”

Det där med att inte kunna ta någon kritik eller ifrågasättande alls, vägra se att man själv kan göra något fel eller be om ursäkt och vända på allt, är något jag själv har sett i nästan varje neurotypisk person jag träffat genom livet. Det var först i 20-årsåldern jag insåg att det är så de flesta människor uppenbarligen är och att de aldrig reagerar med ånger, skam eller dåligt samvete om de gjort något fel eller betett sig illa etc, utan istället förnekelse och irritation/ilska för att ingen har rätt att kritisera de oavsett. Varje person är helt ofelbar. Och samma saker som vore helt oacceptabelt om någon annan gjorde det, är alltid okej när det handlar om en själv.

Men för att svara på frågan och inlägget; Jag anser att ett förhållande ska bygga på jämställdhet, kärlek, gemensamma faktorer och ömsesidig respekt. Om detta saknas, eller om bara den ena parten styr och den andra mår dåligt av det, tycker jag det är bättre att gå skilda vägar. Så mitt råd till denna person vore att göra slut.

Jag tror att förnekelse och irritation egentligen är en psykologisk försvarsmekanism. Precis som du skriver kan även neurotypiska personer ha svårt för det!

Jag håller helt med dig om att relationer ska bygga på jämställdhet och ömsesidig respekt. Om den ena parten inte är villig att jobba på detta är det bäst att gå skilda vägar, precis som du skriver!

Reply

Hur då? Det är ett inlägg om autister som inte kan ta kritik. Då svarade jag att jag upplevt att det är så med de allra flesta människor, även de utan funktionsnedsättning. Så att jag därmed inte tror det är något synonymt för just folk med autism/funktionsnedsättning. Det var poängen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *