En busschaufför skulle också få sparken

Just nu är det väldigt mycket som sker i mitt liv vilket gör att jag haft mycket att göra och har haft det väldigt stressigt. Ingenting som ni behöver oroa er för, jag mår bra! Men jag har varit upptagen, varför jag inte ens hann posta mitt sedvanliga fredagsinlägg förra veckan. Jag kommer att ha mycket att göra fram till mitten av juni och eventuellt kommer jag behöva ta extra semesterdagar, men jag kommer i vilket fall som helst posta blogginlägg här minst en gång i veckan.

Har varit missnöjd

Eftersom det finns så mycket att göra är jag mer beroende av boendestöd än någonsin, men tyvärr är min ordinarie boendestödjare sjukskriven fram till mitten av juni och jag har därför varit beroende av vikarier. Som ni vet har jag ofta varit väldigt missnöjd med vikarier. Någon enstaka gång har någon av företagets två duktiga heltidsanställda boendestödjare vikarierat hos mig, men eftersom de är upptagna med sina egna fasta kunder har de bara kunnat komma till mig sporadiskt när de fått avbokningar. Dessa heltidsanställda är seriösa, men de kan tyvärr inte komma till mig lika ofta som jag skulle önska.

Har fått en ny vikarie

Annars har jag haft tillfälliga vikarier. Nu har jag dock äntligen fått en vikarie som kunnat ge mig stöd, men det har dröjt länge innan jag fick henne! Hon kan inte heller så mycket om mina funktionsnedsättningar, men just nu gör det ingenting. Hon är trevlig och hon passar dessutom tider! Om hon vet att hon blir lite sen meddelar hon mig i mycket god tid – vilket är ovanligt bland boendestödjare. Jag fick henne bara för några dagar sedan. Men innan jag fick henne var det väldigt jobbigt.

Vikarien dök upp för tidigt

En av vikarierna som skulle blivit min fasta vikarie dök upp 35 minuter för tidigt vid första boendestödstillfället och bad om att bli insläppt, och detta trots att jag tydligt förmedlat för företaget att jag inte vill att boendestödjarna ska komma mer än 5-10 minuter för tidigt (och helst inte ens det!). Men jag tänkte att boendestödjaren kanske var förvirrad och hade missförstått tiden. När jag släppte in henne konstaterade hon att hon hade kommit tidigare än planerat ”men det gör ingenting för nu kommer vi kunna sluta tidigare!”. Det var alltså det hon sade, ordagrant! Hon frågade inte om det var okej att hon skulle börja 35 minuter för tidigt utan hon hade bestämt sig redan i förväg för att ”det inte gjorde något”. Därför fick jag onda aningar direkt. Och inte ens gången efter kom hon på den tiden som vi bestämt, och den gången fick jag inte någon förklaring ens. Jag var också missnöjd på grund av andra orsaker, och därför sade jag att jag inte kunde behålla henne.

Är också missnöjd med andra saker

Sedan finns det också en massa annat jag är missnöjd med när jag haft vikarier: när jag säger att jag har ett problem – oavsett om det är gardinerna i sovrummet som ramlat ner, myndighetssamtal som behöver ringas eller något behöver felanmälas eller gardinerna tvättas – så säger många att de inte kan hjälpa mig eftersom de inte vet hur man gör och inte heller vet hur man får tag på ett företag som exempelvis sätter upp gardiner. Och de har inte heller visat något intresse för att ta reda på det! Därför blir det ofta så att när vikarierna kommer så sitter vi och pratar (med undantag för företagets heltidsanställda) trots att social samvaro inte står med i mitt biståndsbeslut! Vikarierna försöker inte heller motivera mig för att göra något annat och jag lyckas inte motivera dem för att börja jobba.

Kontaktade biståndsbedömaren

För ett tag sedan hade jag mailkonversation med min biståndsbedömare på grund av detta. Jag skrev till henne att det är mycket viktigt att jag får hjälp med det som står i mitt biståndsbeslut – det vill säga praktiska sysslor i hemmet – och det finns mycket att göra just nu. Och jag förklarade också för biståndsbedömaren att min ordinarie boendestödjare är sjuk. Jag frågade henne om jag kunde få timmar rektroaktivt eftersom jag inte fått alla mina timmar och många vikarier ofta bara sitter här utan att göra något särskilt. Och eftersom jag inte fått stöd har jag fått det ännu stressigare för nu finns det ännu fler saker att göra (eftersom biståndsbeslutet inte har följts!)

Mina timmar är förbrukade

Biståndsbedömaren svarade att boendestödsföretaget har erbjudit mig vikarier och att det är jag som har tackat nej till dessa erbjudanden, och eftersom jag har tackat nej är mina timmar förbrukade. Jag försökte förklara för henne varför jag har tackat nej: jag kan inte ta emot boendestödjare som dyker upp 35 minuter för tidigt utan att kolla med mig om det är okej eller boendestödjare som bara vill sitta vid köksbordet utan att göra något. Särskilt det sistnämnda är ju samma som inget stöd alls. Om jag vet att boendestödjaren inte kommer att göra det som står i biståndsbeslutet, varför ska jag ta emot boendestöd alls?

Boendestödjarna kommer på kort varsel

Jag förklarade också för biståndsbedömaren att företaget ibland har erbjudit mig vikarier på mycket kort varsel: oftast blir det vikarietiderna en total överraskning, och jag får veta det ca en timme i förväg! Men ibland jobbar jag, och jag jobbar ju som autismföreläsare och kan inte lämna publiken mitt i föreläsningen med orden: ”Hejdå, nu måste jag åka hem för jag fick precis meddelandet att jag kommer att få boendestöd om en halvtimme så jag måste vara hemma då.” Skulle jag börja göra skulle jag inte kunna behålla mitt jobb.

Tycker att det är orimligt

Jag tycker att det är orimligt att mina timmar anses vara förbrukade om jag blir erbjuden en vikarie och jag tvingas tacka nej för att jag är på jobbet eller att vikarien bara kommer hit för att sitta av timmarna. Bara för att man har boendestöd så ska man tydligen sitta hemma 24 timmar om dygnet för man vet aldrig i förväg när man erbjuds boendestöd, och erbjudandena kan komma på en timmes varsel! Jag förstår verkligen inte heller varför genomförandeplaner finns när de inte behöver följas! Men biståndsbedömaren verkade inte bry sig och verkade inte tycka att det var en stor grej, och så länge biståndsbedömarna inte reagerar på att genomförandeplaner saknar betydelse kommer detta få pågå.

En blind leder en blind

En busschaufför skulle troligen få sparken om hen skulle strunta i tidtabellerna eller skulle börja ändra bussrutter efter eget tycke och smak. En lärare skulle också få sparken om hen inte följde läroplanen utan skulle bara sitta och äta godis med eleverna på alla lektioner. Därför tycker jag att det är märkligt att en boendestödjare som inte följer genomförandeplanen får behålla sitt jobb. Visst, jag förstår att många boendestödjare har egna funktionsnedsättningar som gör att de inte klarar av att passa tider, tvätta gardiner, stödja klienten med myndighetsbrev m m. Men däremot förstår jag inte varför dessa boendestödjare skickas hem till klienter med exakt liknande svårigheter och som behöver stöd med just det som boendestödjaren inte klarar av. Det är som att blind leder en blind!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.