Kategorier
Stöd och insatser

Därför vill jag att mina boendestödjare kan bra svenska

Eftersom jag numera vet att riksdagsledamöter läser min blogg vill jag ta upp något som jag länge har funderat över. Jag är nämligen trött på att vissa boendestödjare saknar tillräckliga svenskkunskaper. Jag vet att Socialdemokraterna har föreslagit språkkrav för alla som jobbar inom välfärdsyrken, inklusive boendestöd, men mig veterligen har det främst föreslagits t.ex. språkfrämjande insatser på arbetstid. Jag undrar om det verkligen är möjligt att tillägna sig så pass avancerade svenskkunskaper på extra kurser att boendestödjaren obehindrat kan kommunicera med sina klienter i olika situationer. Jag har mailat med Lawen Redar (S) om språkkravet, men jag lovade henne att jag skulle publicera ett blogginlägg om mina erfarenheter eftersom mitt mail till henne annars skulle bli för långt.

Med hemtjänsten var det annorlunda

Olika välfärdsyrken kräver olika slags svenskkunskaper. När jag hade hemtjänst var det inte lika viktigt för mig att hemtjänstpersonalen kunde bra svenska. Det räckte för mig att de kunde säga meningar som: ”Var finns dammsugaren?”, ”Vill du att jag hjälper dig med disken?” och ”Nu är jag klar, vi ses nästa vecka!”. För att kunna ge mig stöd krävdes endast grundläggande svenska eftersom vi aldrig förde djupa diskussioner. Däremot kan det finnas andra hemtjänstklienter som har helt andra behov än jag, men min hemtjänstinsats innebar inte några särskilt kommunikativa moment eftersom jag hade blivit beviljad hemtjänst för städning.

Kräver min interaktion

När det däremot gäller boendestöd blir det en annan sak. Jag behöver en boendestödjare som hjälper mig att hitta lösningar för att få en fungerande vardag. För mig räcker det inte att boendestödjaren kan okej svenska, utan boendestödjaren måste ha avancerade språkkunskaper för att jag ska kunna få bra stöd. Mina boendestödjare kan, till skillnad från hemtjänstpersonalen, inte arbeta självständigt eftersom arbetet inte kan utföras alls utan min interaktion.

Uttalet måste vara begripligt

Det är helt okej för mig om boendestödjaren talar svenska med brytning – det gör jag också eftersom jag också är en invandrare som flyttat till Sverige som vuxen – men boendestödjarens uttal måste vara så pass tydligt att jag förstår vad hen säger! Om boendestödjaren inte kan uttala vissa bokstäver alls och t.ex. uttalar ”y” som ”i” samtidigt som hen betonar de flesta ord helt fel, förstår jag oftast ingenting (kan dock delvis bero på min hörselnedsättning!).

Är okej med inkorrekt grammatik

Det är också helt okej för mig om boendestödjaren gör grammatiska fel och använder fel ordföljd eller fel prepositioner. Om boendestödjaren säger: ”Imorgon vi ska handla i IKEA” (både fel ordföljd och fel preposition) istället för ”imorgon ska vi handla på IKEA” förstår jag utan problem vad hen menar. Det är inga konstigheter! Men boendestödjarens ordförråd och ordförståelse måste ligga nära den infödde svenskens nivå. På grund av min autism kan jag inte tolka ansiktsuttryck och jag har också svårt att tolka bilder. Däremot är jag mycket verbal och kommunikativ. Boendestödjaren måste därför ha ett rikt ordförråd och förstå nyansskillnader så att budskapet når ända fram.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Har svårt att förstå kroppsspråk

Till saken hör också att jag inte alltid vet vad jag behöver, vilket också ingår i min autism. Därför förklarar jag för min boendestödjare varför något inte fungerar i min vardag, och då ska vi diskutera tillsammans om det skulle kunna finnas en rimlig lösning till problemet. Jag försöker också förklara varför vissa saker inte fungerar: ibland känner jag mig utmattad för stunden men tror att jag kommer att fixa det någon annan dag. Ibland drabbas jag av kognitiv överbelastning när det kommer för mycket information och ibland har jag helt enkelt svårt att tolka synintryck. Boendestödjaren måste förstå exakt vad jag menar och inte bara gissa sig till ordens exakta betydelse, för då blir det ofta fel! Utan tillräckligt stort ordförråd förstår inte boendestödjaren varför min vardag inte fungerar och vi kan inte samarbeta.

Märks inte i vardagssituationer

Avslutningsvis vill jag dela med mig av en händelse jag själv var med om när jag som relativt nyinflyttad i Sverige saknade tillräckligt stort ordförråd på svenska och jobbade som kassabiträde på Willys. Min chef hade nog inte förstått att jag egentligen inte kunde perfekt svenska, för sådant märks sällan på anställningsintervjuer där frågorna brukar vara förutsägbara, som ”Vad har du jobbat med tidigare?”, ”Vad är dina bästa sidor?”, ”Varför vill du jobba på den här arbetsplatsen?” och så vidare. Det är enkelt att lära sig grundläggande svenska så att man klarar anställningsintervjuer! För att klara sig i vardagssituationer krävs nämligen endast ett ordförråd på ett par tusen ord, och det går relativt snabbt att skaffa sig ett ordförråd av den storleken. I många vardagssituationer märks inte alltid bristfälliga svenskkunskaper eftersom det främst förekommer högfrekventa ord i många ytliga samtal och när man betjänar kunder.

Vågade inte ställa frågor

Förutom otillräckligt ordförråd hade jag också odiagnostiserad autism, men det sistnämnda hade jag ingen aning om på den tiden. På grund av min autism visste jag inte alltid vad jag skulle göra i butiken, hur jag skulle hitta varor på hyllorna och så vidare, och många var trötta på mig för att jag alltid ställde så mycket frågor och var klumpig och långsam. Jag hade dåligt samvete för det och jag ville inte vara jobbig. Jag hade ibland fått utskällningar för fel jag hade gjort på grund av mina kognitiva svårigheter, och därför vågade jag inte ställa alltför många frågor.

Hade aldrig hört talas om det

En gång kom en kollega fram till mig och frågade mig om jag skulle jobba på Kristihimmelsfärd. Det hade jag aldrig hört talas om, och därför svarade jag att jag inte visste, men att jag inte trodde det eftersom jag inte hade fått någon information om det. Sedan kom kollegan och min chef tillbaka till mig och informerade mig om att jag visst skulle jobba på Kristihimmelsfärd. De kunde inte förstå hur jag hade kunnat missa viktig information igen.

Fick panik

Jag fick panik. Vad var Kristihimmelsfärd för något och hur i hela världen skulle jag hitta dit? Jag visste att det fanns Willys-butiker på flera platser i Stockholm, men jag hade ingen aning om att min chef skulle kunna skicka mig till en Willys-butik som låg på Kristihimmelsfärd! Till min fasa upptäckte jag att denna Kristihimmelsfärd som chefen hade pratat om inte gick att hitta på kartan, och eftersom jag inte hade någon dator hemma (observera att detta var i början av 00-talet då inte alla unga vuxna hade datorer hemma) kunde jag inte googla. Jag vågade inte heller fråga någon på jobbet eftersom detta tydligen var något ”jag borde ha känt till”, och chefen hade låtit irriterad!

Fick en förklaring

Till slut frågade jag en person om hon kunde ge mig en vägbeskrivning till Kristihimmelsfärd. Hon såg ut som ett frågetecken. Och jag förstod inte hennes reaktion för om hon inte visste var Kristihimmelsfärd låg borde hon väl inte ha sett så ställd ut! Men efter att jag berättat för henne varför jag ställde frågan fick jag veta att Kristihimmelsfärd varken var ett köpcentrum eller ens en adress i Stockholm utan en kristen helgdag som alltid infaller på en torsdag i maj. Då förstod jag precis vad hon menade, men jag hade inte haft någon aning om att denna helgdag hette så på svenska. Däremot hade jag hela tiden vetat att jag skulle jobba på denna specifika torsdag för jag hade fått ett schema från chefen, men på schemat stod det ju bara datumet och inte ordet Kristihimmelsfärd 🙂

Är ett lågfrekvent ord

Precis sådana här missförstånd kan uppstå i arbetslivet om den anställde endast kan ytlig vardagssvenska men inte förstår lågfrekventa ord. Nu jobbade jag ju i kassan och betjänade kunder, och mina språkkunskaper räckte fint för kassaarbetet. Men ordet ”Kristihimmelsfärd” är ett så pass lågfrekvent ord som inte används i vardagssvenskan att jag omöjligen kunde förstå betydelsen. För mig lät det som att Kristihimmelsfärd var en plats jag skulle åka till! Men mina otillräckliga svenskkunskaper orsakade ingen större skada (även om händelsen var jobbig för mig).

Kan ta åtta år

Däremot kan ju klienter med funktionsnedsättning drabbas hårt om boendestödjaren kan dålig svenska. För att jobba som min boendestödjare krävs ett mycket stort ordförråd. Det finns egentligen inte heller någon snabbkurs i yrkessvenska som mina boendestödjare skulle kunna gå eftersom jag behöver stöd med allt möjligt, och det går inte att förutspå i förväg vilka ord mina boendestödjare måste kunna när de kommer hem till mig. Därför är det önskvärt att mina boendestödjare har bott mycket lång tid i Sverige så att de har hunnit skaffa avancerade språkkunskaper. Andraspråksforskarna säger att det exempelvis kan ta åtta år för flerspråkiga barn att uppnå en god språknivå utöver det vanliga vardagsspråket, men detta gäller alltså barn i skolan som verkligen exponeras för andraspråket hela tiden. För vuxna kan det alltså ta betydligt längre tid, men det är såklart mycket individuellt.

Fortsättning följer

I mitt nästa blogginlägg kommer jag berätta närmare vad som kan hända när mina boendestödjare har bristfälliga svenskkunskaper samt förklara hur jag önskar att boendestödjarnas obligatoriska språktester skulle se ut innan de anställs! Observera dock att det säkert finns klienter som har andra behov än jag, och i dessa fall är det kanske inte lika viktigt att boendestödjaren kan flytande svenska. Men för andra klienter – inklusive mig – kan språkkunskaperna vara avgörande för att boendestödet ska fungera! Boendestödjarens etnicitet och hudfärg spelar absolut ingen roll för mig – och faktum är att endast ett fåtal av mina allra duktigaste boendestödjare har varit ljushyade svenskar – men så länge boendestödjaren kan bra svenska är det bara positivt med mångfald!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Tack även ni andra som har svarat på mitt inlägg. Här finns ett exempel på en liknande händelse: https://hejaolika.se/artikel/nekades-hyra-bostad-pa-grund-av-sjukersattning/ Dom…

6 svar på ”Därför vill jag att mina boendestödjare kan bra svenska”

När det gäller hemtjänst så det kan tyckas att de bara gör sin grej men.

Först är det en otrygghetsfaktor att släppa in människor i sitt hem som man inte pratar samma språk som.

Sedan borde det vara förbjudet för hemtjänstpersonal att prata på ett språk som brukaren inte behärskar om de är två. Tex. När de står och garvar och pratar på ett annat språk. Garvar de åt mig då? Eller har en upprörd ton. Är det mot mig då?

Vidare så ibland behöver man förklara vissa saker som hur vissa saker tex. Finmöbler inte får städas osv.

Hemtjänst handlar ju mycket om avlastning. När man ska prata med människor som inte behärskar språket så blir det en extra stor belastning därför att man kan inte som andra tolka allt baserat på mimik och kroppsspråk.

När det gäller boendestöd så ska det vara en social och pedagogisk insats. Det kan inte gå om man inte kan språket.

Först förstår de inte ens vad de ska göra. Jag har haft med både läkare och kurator och de har inte pga. Språk fått boendestödjaren att förstå vad de ska göra.

De förstör möten med socialtjänsten och vården när de inte fattar.

De klarar inte av att kommunicera utåt när de agerar kontaktperson i möten.

Det är inte bara otryggt, uteblivet stöd och ökad belastning det leder också till komplikationer på sikt med beslutsfattare och biståndshandläggare pga. Missförstånd.

Det är lite som att läsa en manual på kinesiska ett språk som jag inte behärskar. Det är bättre att vara utan manual.

Tack för att du berättar om dina erfarenheter! Jättebra skrivet. Jag har ofta upplevt att jag nästan är den enda som har klagat på personalens bristande svenskkunskaper, och jag har därför funderat på om det bara är jag som har problemet! Jag har också undrat om problemet är utbrett i hela Sverige eller om det bara finns här i Stockholm. När jag har föreläst för boendestödjare på andra orter har jag haft känslan att de kan mycket bättre svenska än många boendestödjare här i Stockholm, men det kan såklart vara en tillfällighet.

Jag har full förståelse för att du vill att hemtjänstpersonalen kan bra svenska samt att de ska prata svenska sinsemellan när de vistas i ditt hem. Jag brukade ofta gå ut när hemtjänstpersonalen kom och var bara hemma vid vissa enstaka tillfällen. Jag har inte heller några finmöbler, och därför accepterade jag att hemtjänstpersonalen inte alltid kunde bra svenska. Men jag förstår verkligen hur du kände och det är helt sjukt att du ska behöva känna dig otrygg och osäker i ditt eget hem!

Alla pratar om genomförandeplanen. Typ att genomförandeplanen skrivs för att boendestödjarna ska veta vad de ska göra! Men de flesta läser inte ens genomförandeplanen! Och de med dåliga svenskkunskaper förstår inte ens vad som står i den. Jag förstår inte hur socialtjänsten och utförarna har tänkt när de anställer personal som har så dåliga svenskkunskaper att de inte förstår genomförandeplaner. De har väl tänkt att brukaren ska använda sitt kroppsspråk och bilder för att få boendestödjaren att förstå, men vi autister vet inte alltid vad vi behöver och vi kan ha svårt med kroppsspråk.

De klarar inte av att kommunicera utåt när de agerar kontaktperson i möten.

Jag misstänker att du syftar på möten med sjukvården, myndigheter o s v. Jag har irriterat mig på exakt samma sak! Ärligt talat vågar jag inte be boendestödjare ringa telefonsamtal åt mig om de kan dålig svenska. Då finns risken för missförstånd, och det har bara lett till att ingenting blivit gjort.

Jag förstår inte hur det här ens kan vara möjligt! Det är positivt att människor med olika etniciteter deltar i arbetslivet, men det är en helt annan sak att jobba som t.ex. boendestödjare med dåliga svenskkunskaper än att jobba i butik, restaurang m m. Jag tycker att utgångspunkten borde vara att boendestödjaren kan bra svenska. Undantag borde bara kunna göras i vissa fall (t.ex. när brukaren och boendestödjaren har samma modersmål och brukaren tycker att det är okej att kommunicera på modersmålet).

Svara

Det förstår jag till fullo. 🙂 Och så hetsig som den politiska debatten är idag vågar man ju knappt säga det utan att rädsla för att bli stämplad som rasist. Men i sådana fall är det nog bäst att strunta i vad andra eventuellt tycker för det kan man inte göra någonting åt ändå. Det svåra är att lära sig leva med alla dumheter folk kan tycka utan att ta åt sig alltför mycket. 🙂 Jag märker att du försöker gardera dig och jag är ju likadan; jag vill det ska vara så tydligt som möjligt, men ibland är jag kluven för att be om ursäkt för vad man tycker och tänker och om sina problem och erfarenheter kan göra vad man säger svagare och man framstår bara som någon som inte riktigt reflekterar sig själv. Jag tänker att det kan vara bra till viss del så länge det framstår som ödmjukhet, men går det över en viss gräns blir det negativt istället.

Jag testade ju hemservice en gång som hastigast (utan att egentligen tro på det) och ett av de stora problemen var just städare som inte kunde språket. Inte nog med att de inte kunde svenska – deras engelska var också bristfällig. Så jag kunde inte förklara vad jag ville ha hjälp med. Vi får väl se hur det går nu med mina boendestödjare i den här kommunen, men nej, samtliga boendestödjare jag har haft tidigare har talat fläckfri svenska. Men jag har som sagt en erfarenhet att referera till där det var inte bara frustrerande utan rent upprörande – jag betalade ju för tjänsterna! Sen att det jag behövde hjälp med egentligen inte var uppgifter de var vana vid eller eventuellt var sådana jag inte kunde räkna med att de skulle utföra hör egentligen inte hit.

Jag håller med dig! Och i privatlivet tycker jag faktiskt att man kan strunta i vad folk tycker. Men på den här bloggen representerar jag inte bara mig själv utan också min arbetsgivare och därför är det extra viktigt här på bloggen att ingen missförstår mina avsikter. Min arbetsgivare ger stöd till bland annat invandrare för att komma ut i arbetslivet, och det hade varit negativt för dem om min blogg hade kunnat tolkas rasistisk. Olika människor tolkar budskap på olika sätt, det är därför jag är extra tydlig 🙂 Och jag har tidigare varit med om att folk har tagit illa upp av vad jag har skrivit på bloggen trots att jag inte menat något illa, och därför är jag numera extra försiktig. Ämnen som politik, invandring, utseende, genus, vikt m m kan vara mycket känsliga ämnen och därför är det bra att vara försiktig! 🙂

Så tråkigt att anställda på hemservice inte kunde svenska! Det är nog vanligt att personer som inte kan svenska jobbar på städfirmor. Och precis som du skriver är det också standard att de som inte kan svenska inte heller brukar kunna engelska.

Det är faktiskt så att de som REDAN kan engelska när de flyttar till Sverige har erfarenheter av ett germanskt språk (engelska och svenska är ju relativt lika) och därmed också lär sig svenska mycket snabbt. De som har svårt att lära sig svenska kommer ofta från länder där de inte är vana vid språkundervisning, och vissa har inte ens fått någon modersmålsundervisning och kan inte heller ta modersmålet till hjälp på samma sätt när de lär sig svenska.

En gång hade jag dock en boendestödjare från Kenya som inte kunde bra svenska men däremot engelska, och det funkar ju! 🙂 Kenyaner kan ju ofta engelska. Men många som kommer från andra länder, t.ex. från Somalia eller Afghanistan, kan inte alltid engelska! Faktum är att majoriteten av världens befolkning inte kan engelska! Språkvetaren Mikael Parkvall har faktiskt skrivit att fem av sex personer på jorden inte kan någon engelska ALLS, och därför är det vanligt att stöta på boendestödjare som inte heller kan det.

Svara

Yes, that makes sense. Ja, i flera länder i Afrika som Zambia används engelska i vardagen och många pratar utmärkt engelska även om andelen modersmålstalare nog är liten trots att det är officiellt språk. Men de lär sig säkert engelska i skolan också och många i dessa länder förväntas nog kunna använda engelska som lingua franca.

Men det finns ju andra världsspråk som spanska och franska. Vissa invandrargrupper kan nog ibland något annat språk än engelska vid sidan av sitt modersmål som exempelvis franska eller så har de det som förstaspråk. Svenskar kan i allmänhet inte spanska, men en hel del kan förstå lite grann.

När det gäller svårigheterna med att lära sig svenska underlättar det utan tvekan om personen redan är flerspråkig eller helt enkelt är språkintresserad i allmänhet. Och så har det med kultur att göra också; i vissa regioner och länder är folk helt enkelt bättre på främmande språk än in andra. Det har nog mycket med att göra hur stort behovet är i deras vardag. Utbildningsnivå spelar självklart också roll.

Precis, många som har gått i skolan och kommer från t.ex. Zambia kan engelska. Men många boendestödjare kommer från länder där de inte pratar engelska alls! Ibland kan boendestödjaren bara arabiska eller somaliska typ, och då underlättar det inte riktigt. Att kunna franska eller spanska kan dock underlätta inlärningen av svenska lite grann!

Utbildningsnivån spelar absolut stor roll! Vissa boendestödjare har universitetsutbildning från sina hemländer, och de lär sig ofta snabbt. Andra däremot har i princip ingen erfarenhet av språkinlärning sedan tidigare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *