Därför ska du som autist acceptera din personlighet

Upplever du som autist att du får vara som du är? Vågar du visa vem du är eller upplever du en press på att förändras? Under de senaste veckorna har jag skrivit blogginlägg om personlighet som du hittar här, här, här, här, här och här och idag tänkte jag göra en summering.

Femfaktorsmodellen

För repetitionens skull vill jag påminna om de personlighetsdimensionerna som ingår i femfaktorsmodellen. Öppenhet syftar på att man vill uppleva nya saker, platser och personer, vill bryta rutiner och gamla mönster samt har breda intressen. Samvetsgrannhet innebär att man är målmedveten, högpresterande, pålitlig och pedantisk samt att man noga följer instruktioner. Extroversion innebär att man är äventyrssökande, varm, social och energisk samt att man gillar att umgås i stora grupper istället för att umgås med en person åt gången. Vänlighet/välvillighet betyder att man är förlåtande, ödmjuk och samarbetsvillig. Slutligen innebär neuroticism att man är spänd, nervös, känslig och osäker.

Blir du accepterad?

Efter att du har läst alla dessa blogginlägg om personlighet, fundera gärna på om du skattar högt eller lågt på dessa personlighetsdimensioner samt om du upplever att du blir accepterad som du är. Vi med autism kan ofta vara speciella eftersom vi skiljer oss från den neurotypiska normen, och därför är det inte helt ovanligt att vi får höra att vi borde träna bort vissa beteenden. Men om dessa beteenden är en del av vår personlighet och fyller ett viktigt syfte för oss kan det vara skadligt att försöka låtsas vara någon vi inte är!

Ville inte se mer än så

Vi kan ta mig som exempel. Öppenhet är ett drag som jag tycker ofta värdesätts högt i vårt samhälle, men eftersom jag har autism har jag väldigt få intressen och ogillar förändringar. Därmed motsvarar jag inte andras förväntningar. När jag reser till olika orter för att föreläsa om autism gör jag det för jobbets skull, men jag ser sällan något värde i att se nya städer. När jag föreläste i Norge var det många som undrade varför jag bara satt på hotellrummet istället för att ta en promenad på orten som var jättefin och som såg ut som ett vykort. Men jag beundrade utsikten från balkongen på hotellrummet! Jag hade inget intresse av att se mer än så eftersom jag ville vila efter föreläsningen. Jag vill vila efter föreläsningar oavsett om jag är hemma eller på resande fot. Det ingår i min rutin!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Stannade på hotellrummet

När jag var yngre föll jag tyvärr ofta för pressen att se så mycket som möjligt när jag besökte nya platser. När jag reste besökte jag slott och museer samt testade nya maträtter eftersom det var så man förväntades göra på resor. Men jag njöt inte av resorna fullt ut! Efter att jag hade fått min autismdiagnos besökte jag Paris tillsammans med min dåvarande man och hans bästa kompis. Eftersom diagnosen hade gett mig självkänsla vågade jag stanna på hotellrummet nästan under hela vår vistelse eftersom det var så jag ville ha det! Efteråt var jag glad över att jag hade vågat lyssna på mig själv och struntat i det faktum att många andra skulle ha tyckt att jag hade haft en värdelös semester.

Tackade nej till daglig verksamhet

Efter autismdiagnosen levde jag på aktivitetsersättning i flera år. Vissa biståndsbedömare försökte få mig att intressera mig för daglig verksamhet för det var tydligen inte bra att jag bara skulle vara hemma på dagarna. Men det som biståndsbedömarna inte förstod var att det var just den typen av liv som jag hade längtat efter i hela mitt liv! Jag ville absolut inte söka mig till en organiserad, social sysselsättning. Jag är introvert och trivs mycket bra hemma! Ofrivillig och påtvingad social exponering skapar istället psykisk ohälsa hos mig.

Är tvärtom för mig

Efter att jag har förstått vem jag är har jag också förstått vilka personlighetstyper som jag oftast passar bäst ihop med. Vissa som skattar högt på personlighetsdraget öppenhet, dock inte alla, kan ha svårt att förstå mig. Vissa kan bli frustrerade över att jag inte vill bredda mina intressen och sällan är intresserad av att testa nya maträtter. Vissa tycker synd om mig eftersom jag inte vill variera mina aktiviteter för de tror att mitt liv skulle bli meningsfullt på det sättet. Men det är precis tvärtom för mig!

Har svårt för dömande personer

Jag har dock mest svårt att umgås med människor som skattar lågt på personlighetsdimensionen vänlighet! Det har nog de allra flesta, men jag mår väldigt, väldigt dåligt om någon är dömande och exempelvis fördömer eller ser ner på personer med beroendesjukdomar, flyktingar som inte lärt sig svenska inom en viss tid, transsexuella, kriminella, överviktiga, kvinnor och män som vid upprepade gånger utsätts för våld i nära relation och så vidare. Jag har också väldigt svårt för människor som söker konflikter eller ältar gamla oförrätter för jag vill bara ha lugn och ro, tänka på positiva saker och försöka acceptera människor som de är så länge de inte skadar någon annan.

Strunta i samhällets ideal

Glöm inte att du duger som du är oavsett om du har autism eller inte! I vårt samhälle anses det ofta vara finare att vara extrovert än introvert och öppen snarare än någon som skattar lågt på personlighetsdimensionen öppenhet. Men försök strunta i samhällets ideal! Om du mår bra är det inte skadligt att bejaka dig själv oavsett hur mycket omgivningen försöker övertyga dig om att exempelvis alla behöver en organiserad sysselsättning utanför hemmet. Om du struntar i dina egna behov och inte bejakar din personlighet kommer du bara må dåligt.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.