Är det någon mer än jag som stör sig på Moderaternas slogan ”ansträngning ska löna sig”? Och att de ständigt pratar om ”hårt arbetande svenskar”? Visst, jag tvivlar inte alls på att många svenskar arbetar någorlunda hårt, men den här typen av retorik får det att låta som att sjukpensionärer eller långtidsarbetslösa med begränsad arbetsförmåga inte skulle anstränga sig. Det är som att Moderaterna helt har glömt bort att den osynliga kampen ofta kräver de största krafterna!
Mitt liv var en stor ansträngning
Vi som lever med autism vet att en vanlig vardag kan ta väldigt mycket energi. Det krävs enormt mycket ork för att uträtta ärenden, göra hemsysslor, duscha, borsta tänderna, ringa myndigheter och interagera med andra människor. Nuförtiden har jag förvisso ett jobb, men jag levde i många år som sjukpensionär – och jag kan lova att mitt liv var en enda stor ansträngning! Detta trots att jag under mina år som gift hade en snäll make som gjorde nästan alla hemsysslor (det enda jag gjorde var att diska), och att jag efter skilsmässan hade boendestöd och hemtjänst som städade åt mig.
Blev aldrig rastlös
Men jag ansträngde mig ändå: tillsammans med boendestödjarna skulle jag slänga sopor, öppna posten och betala räkningar. Sedan behövde jag också handla mat ibland, för att inte tala om att duscha och borsta tänderna. Nu när jag är 47 år har jag hittat bättre strategier som fungerar någorlunda för mig, men när jag var ung vuxen slukade allt detta min energi. Politikerna pratar om ”sysslolöshet” och ”passivitet” när man varken arbetar eller studerar, men jag var hela tiden sysselsatt och min hjärna ansträngde sig oavbrutet. Därför blev jag aldrig någonsin rastlös eller uttråkad, trots att jag i politikernas ögon ”bara satt hemma”. Det de kallar passivitet var i själva verket ett heltidsarbete för att överhuvudtaget hålla näsan ovanför vattenytan.
Mitt liv kräver prioriteringar
Numera har jag som sagt ett jobb, men jag orkar inte med ett socialt liv längre. Jag orkar inte upprätthålla vänskapsrelationer, för det kräver att man ska ringa, höra av sig, ses och så vidare. Jag valde dessutom bort barn eftersom jag aldrig skulle orka ta hand om dem. Och jo, jag vet att du kanske tänker ”ingen orkar det”, men jo, det gör folk visst! De klarar ju av det. Jag klarar inte ens av att sköta mitt hem utan boendestöd, så jag skulle aldrig orka med barn, trots att jag är barnkär. Hela mitt liv tar energi, så jag skulle aldrig orka med ännu fler saker som dränerar mig. Mitt liv kräver ständiga, hårda prioriteringar och kompromisser – och om inte det är en ansträngning så vet jag inte vad som är det.
Autisten får ingen chans att lyckas
För övrigt stämmer det inte att ansträngning alltid lönar sig. Jag känner flera autister som både vill och kan jobba, men ingen vill anställa dem. Trots att diskrimineringslagen förbjuder bristande tillgänglighet på arbetsplatser blir autister ständigt diskriminerade och nekade anpassningar. När en rekryterande arbetsgivare hör att en autist exempelvis inte klarar av att delta i möten (men däremot kan sköta själva arbetsuppgifterna galant) blir det ofta kalla handen för att ”autisten inte bidrar till det sociala”. Det finns autister som ansträngt sig i många, många år, men som ändå tvingas leva på garantiersättning. Systemet kräver att vi ska ge allt, men vägrar att ge oss verktygen eller chansen att faktiskt lyckas.
Vi är alla hårt arbetande svenskar
Visst, jag förstår att Moderaterna driver politiken att det ska vara ekonomiskt lönsamt att jobba jämfört med att inte göra det, men tyvärr befarar jag att deras retorik riskerar att skapa myter om personer med funktionsnedsättning som saknar arbetsförmåga. Jag lovar att många som lever med olika diagnoser anstränger sig mycket hårdare än personer som jobbar heltid. Vi är alla hårt arbetande svenskar – fast på olika sätt.
Hjälp mig informera om NPF genom att dela inlägget på Facebook, X m.fl.
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
M, detta gäller inte mig jag vet, men om jag vore du så skulle jag inte skrivit till Paula oavsett.…
Jag förstår nu vad du menar. Om du någon gång i framtiden skulle få ett besked om att du är…
Du missförstod mitt inlägg, Paula. Med anhörig menar jag någon som man kan kontakta och berätta att man är döende…
Ja, jag har tyvärr ibland svårt att sätta gränser för jag vill inte låta alltför otrevlig även om jag vill…
Jag förstår att du skulle vilja ha mitt nummer, men jag vill inte ha privat kontakt och kommer därför inte…
Tack Lisa, vad fint av dig! 🙂 Ja, det är en mycket märklig situation! Biståndsbedömaren har ju beviljat mig boendestöd…
Vet inte vem du är eller din relation till Paula, men jag tror hon försöker säga till dig att hon…
Synd. Jag skulle vilja ha ditt nummer ifall det skulle hända mig något, du är på sätt och vis en…
Nej, usch Paula! Det är INTE konstigt att du påverkas av röran omkring dig. De flesta människor skulle påverkas (även…
Jag förstår, men som jag tidigare har kommunicerat är jag inte intresserad av privat kontakt.
33 svar på ”Även sjukpensionärer anstränger sig”
Ja, jag stör mig också på Moderaternas slogan ”ansträngning ska löna sig”. De skulle behöva leva som en autistisk sjukpensionär en dag så de fick se hur ansträngande det är.
Bra skrivet, precis så!
Bra skrivet. Så sant.
Sådana där rika och priviligerade människor glorifierar hårt arbete, alltså att det är det enda som bedömer om en person når framgång eller inte. Det är så fast i sin socioekonomiska bubbla att de inte kan eller vill se att det lever på en räkmacka, ett givet socialt nätverk sen barnaårna, kontakter, fina skolor, pengar, tillgång till inflytelserika människor, direkt in i prestigefulla yrken och arbetsplatser.
För att inte behöva tänka på dessa saker bestämmer sig de naivt att det måste ha varit deras egna ansträngning som gjorde allt jobb, och om det är anstränging enbart som leder till framgång måste de som inte lyckas vara lata och slappa
I grunden är det thatcheristisk neoliberalism om det individuella ansvaret, vilket är empiriskt felaktigt eftersom människor faktiskt lever i ett samhälle
Folk ser endast resultatet. Aldrig hur mycket man har försökt. Och ser då hellre upp till någon som är framgångsrik, helt oavsett varför. Än någon som samtidigt försökt gång på gång på gång utan att nå resultat, eftersom det ändå inte syns. Fasaden är allt.
Sen är det inte alls säkert att alla kan nå dit de vill heller, oavsett hur mycket man kämpar. Massor av faktorer spelar in. Vissa kan inte göra det p.g.a. olika fysiska eller psykiska diagnoser och handikapp, sjukdomar, fuktionsnedsättningar etc. Och andra kommer dit direkt via arv, nepotism, kvotering, rätt kontakter, ren tur etc.
Men att börja prata om sånt med någon med helt motsatta åsikter och värderingar är helt meningslöst. Ingen kommer ändra sig.
Det går att påverka folk och folk förändras, grunden till ett demokratiskt synsätt
Lite hårt kanske men att ge upp är inte ett alternativ, den enda som förlorar på det är en själv, och jag föredrar att vinna
Folk som hjälper sig själva tenderar också att få mer hjälp, om en gör sitt bästa, i rätt eller duglig miljö, med hygliga personer, burkar hjälp komma för eller senare
Och om miljö eller människor är otrevliga får en söka sig någon annanstans på kort eller lång sikt
Så har jag själv gjort! Det finns fina och icke-dömande människor, men de växer inte på träd.
Jag tror också att folk kan förändras med tiden, men sedan tror jag också att det finns också en grupp människor som inte går att påverka och som älskar att trycka ner andra. Men många som bara är okunniga men vill väl går att påverka!
Precis! Många människor kan aldrig nå dit de vill, oavsett om det handlar om arbete eller något annat. Vissa hamnar t.ex. i lyxfällan trots att de verkligen anstränger sig och skulle vilja leva ekonomiskt, men de klarar inte av det eftersom de saknar impulskontroll. Precis som du skriver säger resultatet ingenting om graden av ansträngning!
Jättebra skrivet! Och jag håller helt med. Jag är övertygad om att människor som KLARAR av att jobba anstränger sig betydligt mer när de arbetar än när de inte gör det, men det betyder inte att människors som har funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga skulle anstränga sig mindre!
Även om dessa människor upplever att de har ansträngt sig har de sällan någon aning om hur det är att ha nedsatt arbetsförmåga och leva i en värld där arbetsmarknaden inte är anpassad efter deras behov.
Ett annat stort problem med det Moderaterna kläcker ur sig och som mycket väl kan bidra till att fler är arbetslösa är att de helt enkelt ljuger om den ekonomiska skillnaden. Jag har precis fått jobb och nu ökar min månadsinkomst med någonstans 8 000 till 9 000 kronor i månaden. Inte 1 000. Inte 1 500. Någonstans 8 000 till 9 000 i månaden.
Då hade jag ändå akassa fortfarande. Hade jag gått från ”socialbidrag” (det som formellt heter försörjningsstöd) hade skillnaden varit ännu större.
Så de som börjar få svårt att hitta jobb och kanske känner att de inte är någon mening med att kämpa vidare, de håller ju moderaterna kvar i arbetslöshet. Oups…
Precis! Visst kan det finnas några ENSTAKA fall där det inte har lönat sig att ta ett jobb (t.ex. en familj med väldigt många barn), men på Moderaterna låter det som att det skulle vara en regel att det skulle vara ekonomiskt lönsamt att gå på bidrag istället för att jobba. Och den typen av retorik får det att låta som att det skulle vara lyxigt att ha en funktionsnedsättning.
Jag har sen länge insett att det aldrig mer går att säga till någon att man är sjukskriven eller har förtidspension etc nu, oavsett anledning. Folks fördomar, okunnighet, ifrågasättanden, kritik, kränkningar, diskriminering, avundsjuka, dåliga människosyn, elakhet och hat var alldeles för stora. Helt extrema. Det går bara bra för alla när det handlar om de själva. Som med allt annat. Och varje gång någon omedelbart började med att fråga vad man jobbar med, var det bara för att kolla hur hög status man hade och hur mycket eller lite respekt man förtjänade. Istället för att bemöta alla med vänlighet, respekt och empati, som man själv blev uppfostrad till och trodde skulle uppskattas.
Det har inte alls ”motiverat” mig att ”komma ur min lathet” och skaffa ett jobb trots läkardiagnos och beslut. Eftersom det finns en ANLEDNING till att man får det! Istället har det fått mig att isolera mig totalt och vägra ha kontakt med någon mer över huvud taget. Eftersom det är såhär jag fått uppleva världen hela mitt vuxna liv. Och innan dess bara mobbning hela skoltiden.
Det har varit ett rent helvete. Det är det enda man kan säga. Enda gången jag har mått bra, är när jag bara har fått slippa allt och alla.
Tyvärr finns det mycket hat och fördomar i samhället mot både fattiga och rika. De fattiga anses vara bekväma och lata och de rika anses vara egoistiska. Dömande kommentarer kommer absolut inte hjälpa någon att skaffa ett jobb utan har man ingen arbetsförmåga så har man inte det. Jag önskar att man kunde bemöta alla med vänlighet och respekt!
Japp, precis vad jag alltid har sagt också. Men de flesta bryr sig bara om sig själva och just den grupp de själva anser sig tillhöra, har jag sen länge insett. Samma personer som har eller säger sig ha utstått massor av kränkningar och fördomar från folk, kan samtidigt ha massor av desamma mot någon annan grupp och då inte se något fel i det alls. Det är oftast just så det är.
Jag skulle vilja se fler partier och personer som aktivt arbetar för att bemöta ALLA människor med respekt och att verkligen motverka ALLA typer av fördomar, okunnighet, kränkningar och diskriminering etc i samhället… Det är något JAG verkligen skulle rösta för!
Varför är vissa grupper skyddade medan det samtidigt är helt okej för andra kategorier att behöva utstå kränkningar? Varför är det ALDRIG någon som pratar om hur oerhört mycket fördomar, okunnighet och hat det finns mot alla som av någon anledning inte kan jobba och är sjukskrivna/har sjukpenning etc? Finns det inte en ANLEDNING till detta hos de allra flesta?
I annat fall: Vilka ÄR alla dessa personer annars som egentligen skulle kunna jobba och bara har fått en läkardiagnos för att de är L A T A?
Håller helt med dig… men vill också lyfta den TOTALA frånvaron om att INGET parti talat om att höja sjukersättningen eller ens NÄMNA sjukpensionärer. INGET parti – nångång. Vare sig röda, gröna eller blåa, det är bara ensamstående mammor alla tycker synd om men oss som är ofrivilligt sjuka och så pass nedsatta att vi får en låg garantisjukpension som stått till i flera år TROTS högre hyror, el, mat etc har ALLA partier gett blanka fan i. Jag tror tyvärr inget kommer ändras för oss varken med Sossarna eller Moderaterna, båda struntar i sjukpensionärer för vi är en så liten väljargrupp. Hemskt är det.
Jag hade för mig att V ville höja sjukersättningen, men jag kanske minns fel.
Jag önskar att något parti gjorde det lättare att få sjukersättning! Det finns många grupper som tvingas leva på socialbidrag eftersom de har en funktionsnedsättning och saknar arbetsförmåga, men som ändå får avslag på sjukersättning. Om jag fick bestämma skulle jag vilja göra sjukersättningen tillgänglig för fler grupper som saknar arbetsförmåga så att ingen som saknar arbetsförmåga p g a funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom tvingas leva på ekonomiskt bistånd!
S är mer villiga att rätta till diskrepansen i arbetsmarknadsbegreppet än regelrätta höjningar om jag inte har fel.
Och det är 100% korrekt beslut. Folk med sjukersättning lever redan väldigt bra jämfört med dem på soc, vid en billig hyra är det typ dubbelt över plus mycket bättre villkor att man får spara, äga sitt hus osv osv..
Man ska inte höja sjukersättningen ännu mer, det som eventuellt kan göras är att höja bostadstillägget lite grann, för det är väldigt effektivt bidrag, varje spenderad krona går till de med störst behov.
Problemet är att sjukersättning är svårt att få som sagt (en prövning emot samma arbetsmarknadsbegrepp som i sjukpenningen skulle lösa det).
S höll faktiskt på med en ändring förra mandatperioden, de gjorde förändringar i sjukförsäkringen och även sjukpension för folk som var över 60 år och hade tidigare arbetslivserfarenhet (och det hann de med).
De höll på en generell underlättande för alla att få sjukersättning (den här förändringen i arbetsmarknadsbegreppet jag har pratat så mycket om här). De hade gjort det om de hade suttit kvar.
Jag röstade som sagt inte rött men rätt ska vara rätt. Och du, de höjde ju garantisjukersättningen JÄTTEMYCKET 2021/22. Och sänkte skatten, kunde bli typ 1500-2000 kronor mer rent ut efter skatt.
För övrigt så har sjukpensionen inte alls ”stått still i flera år”, utan den räknas upp med KPI varje år automatiskt. Precis som garantipension, studiemedel osv gör.. (vet att t ex a-kassan inte gör det på samma sätt).
Så kritisera S för all del, jag ogillar de en del av helt andra skäl (de är ok och typ mest pragmatisk mitten i dessa frågor.)
Men rätt ska vara rätt tycker jag, S eller M, SD eller MP.
Och som sagt röstade jag inte på S, V eller MP, och har aldrig gjort det någon gång.
Känns som denna blogg plötsligt blev politiskt ”dom röda är bra, dom blå är dåliga”, lite tråkigt tycker jag. Dom blå gynnade dom rika på många plan, det var inte bra för alla, men dom var åtminstone tuffa mot kriminella och fick ner skjutningar rejält bland mkt annat, allt var inte dåligt och iaf jag vill ha ett tryggare land att leva i än det vi haft dom senaste 15 åren. Vill inte gå tillbaka till skjutningar/ökad krimn. nu. För övrigt har du rätt Paula, V och även S har skrivit att sjukersättningen bör ses över men varken dom eller andra partier har PRATAT om det i debatter eller i övriga tal-konstellationer i nån form alls, behandlar oss som spöken allihop, förhoppningsvis kommer dom att börja nångång med det så det blir verklighet eftersom sjukersättningen släpat efter i åratal nu.
Blir förvånad över att ”Melon” tycker att man inte ska höja sjukersättningen att det är helt rätt beslut, va?! Förstår inte du att vi som har permanent sjukersättning även ofta har sjukdomar och mediciner där vi ständigt måste gå till läkaren m.m? Det kostar väldigt mycket pengar att leva som permanent sjuk. Vi får heller knappt ha ett liv utan allt synas i sömmarna och kan anmälas anonymt. Känns som ett övervakat fängelse. Vet du att vi får garantin som mest 11000 efter skatt? Alla har inte bostadstillägg om vi har en sambo tex, då ska man snällt lita på att den personen hjälper oss istället ekonomiskt. Men du tycker det är helt rätt med den summan?
”Dom på soc” anses inte som PERMANENT sjuka, tycker tyvärr din åsikt är väldigt provocerande, är inte särskilt lätt att ha en garantisjukersättning och jag hoppas inte att folk tycker som du heller. Jag har själv levt på soc så jag har stor erfarenhet av det själv, inte lätt liv, men det är inte samma som permanent sjuk…
Många som är permanent sjuka hamnar på soc för att de inte får sjukersättning för att kraven är så hårda (du kan anses ha arbetsförmåga i ett anpassat arbete som du inte kan få ens i teorin).
Så det är inte nödvändigtvis så stor skillnad på sjukersättning och soc när det kommer till ”hur sjuk man är”, kan vara att en har visat upp mer arbetslivserfarenhet innan och därmed tror FK att du kommer kunna jobba sen osv..
Man borde prioritera pengar säger jag bara. Det är högre prioritet att ge sjukersättning till folk som är permanent sjuka och som inte får det med dagens krav, än att ge mer pengar till de som redan har ett relativt högt belopp.
Jag lever själv på sjukersättning förresten. Skattesänkning på sjukersättningen (även garantinivån) tar nog mycket av höjningen i höstkostnadsskyddet t ex, och den här regeringen gjorde en sån skattesänkning bara runt nyår här.
Jag vet att det är begränsat i hur man får ”ha ett liv” på sjukersättningen och tycker det är VÄLDIGT DUMT. En förbättring av arbetsmarknadsbegreppet hade löst mycket av det också.
11 564 kronor efter skatt är garantisjukersättning på som allra minst, nu har jag räknat på att man bor i Dorotea som har högst kommunalskatt i Sverige. Det är alltså innan eventuellt skattefritt bostadstillägg.
Redan där är du ca en tusenlapp över en ensamstående på soc.
Och jag kan säga att jag inte heller röstat rött och faktiskt aldrig gjort det hela mitt liv (det var nära det här valet dock, men nära skjuter ingen hare).
Dessutom så har Tidö sänkt skatten på sjukersättning lite grann med samma storlek som man sänkt på lön innan. Sverige har redan ett för ojämnt och orättvist bidragssystem som ger väldigt mycket till vissa jämfört med andra. Röstar du Tidö röstar du emot en höjning av sjukerästtningen (vilket Tidö enligt mig har rätt i).
För övrigt så tycker jag att staten borde agera på det här med diskriminering av autister på arbetsmarknaden minst lika hårt som man agerar när en kvinna ur övre medelklassen råkar ut för ”sexistisk jargong” på ett jobb.
Sen är ett problem också att många har autister som en grupp som är ”okej” att ge sig på för att de är trötta på PK-samhället och inte vågar kritisera Pride-tåg eller invandring offentligt, då sparar man in all ilska som under ett lock och ger sig på autister istället (man får inte lika hårda sociala sanktioner av det, för att inte tala om juridiska, iaf juridiska sanktioner man tror ska hända, sk chilling effect).
Sen är det också så som jag skrivit tidigare att med åldrande befolkning och att man vill få upp barnafödandet, så leder det till att man indirekt tvingas straffa ”osociala människor som inte bidrar till samhällets fortlevnad” så att säga.
Man vill absolut inte ha begåvade autister som får för hög social status utan att bry sig om sex/relationer, speciellt inte män. Men inte kvinnor heller egentligen.
På tal om röster förstår jag varför många röstar på S, det kan vara rationellt att göra, jag har andra tveksamheter med S dock, av delvis andra skäl. Men kan förstå autister som väljer de av rena överlevnadsskäl.
Och högern driver knappt någon riktig högerpolitik i Sverige längre ändå, de älskar ”svenska modellen” och vågar inte ta strid emot vårt fascistiskt inspirerade system där ”arbetsmarknadens parter” kan trycka ut annorlunda människor, och stjäla pengar från de rika och produktiva samt från de fattiga, och ge de pengarna till boomers som äger hus och till medelmåttor.
Säger inte att S är bättre på den fronten bara för att vara tydlig, utan snarare snäppet sämre.
Men jag har politiska åsikter om mycket och skriver gärna mer.
Har lite teorier om varför man gör arbetsmarknaden svår för autister (trots att det kostar pengar på samhällsnivå)
Nu ser jag att det blev en politisk diskussion om hur pengarna borde fördelas, och jag vet att det är mitt eget fel för det var ju jag som kritiserade Moderaternas slogan! Jag har bestämt mig för att inte lägga mig i diskussioner om hur pengarna borde fördelas för det blir dålig stämning när folk tycker olika.
Vissa av mina bloggläsare röstade på Tidö-partierna och andra röstade på rödgröna, och eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle tycker jag att alla ska få tycka som de vill och rösta på vilket parti de vill. Egentligen vill jag att bloggen ska handla om autism och inte om politik, men jag kan inte alltid låta bli att kritisera ett politiskt parti på bloggen när jag stör mig på något.
Även om jag kritiserade Moderaterna så håller jag med sjukpensionären om att Tidöpartierna lyckades få ner skjutningarna vilket tidigare regeringar inte lyckades med! Så även om jag störde mig på Tidö-partierna under tiden de hade makten tycker jag inte att allt är svart-vitt. Skjutningarna gjorde Sverige otryggt, och även om jag förespråkar förebyggande åtgärder förstår jag också att något behövde göras akut.
Precis, allt är inte svartvitt. Det är tråkigt bara att många på den röda sidan oftast är sååå anti dom blå, menar generellt i Sverige inte bara på bloggen. Vet inte hur många jag har hört om folk som blivit totalt utfrysta av t.om nära släktingar eller fd nära vänner dom känt hela sitt liv när dom får veta att någon röstat tvärtemot vad dom röstar på. Det är helt sjukt att det ska vara så känsligt idag och att man är så ovillig att förstå den andra. Kan ju förstå om det verkligen var extrempartier men inget av våra största och mest kända partier är extrema på det sättet att man ska bryta kontakten och bli upprörd, om folk tycker det så har dom verkligen inte läst på noga eller så har dom gått in i att döma och vara stängda totalt från första början.
Jag är fortsatt orolig för att skjutningarna kommer öka nu och att man inte kommer behålla hårda straff osv för grova brottslingar, även att invandringen ska öka och därmed kunna ge sämre hjälp till dom som fortfarande behöver det i vårt land just nu, tror tyvärr inte dom röda kommer att lösa just dessa punkter särskilt bra eftersom när jag tittat på Magdalena i alla debatter så ger hon ju inga konkreta besked om något utan stod bara och klagade hur dåliga alla andra partier var. Tycker det är konstigt att se henne som en bra statsminister med den typen av omoget beteende, dessutom stod hon och gjorde miner när dom andra talade typ som att ”ja du är helt dum i huvet” ungefär. Det man bör göra som kommande statminister är ju att säga ”så här vill vi lösa det, så här kommer vi göra” och visa vägen framåt, men det var bara klagande på SD och M, hela, hela tiden utan att berätta hur HON vill göra något. Så jag blir riktigt förvånad när folk tycker att hon är bra. Jag ser det inte.
Däremot är jag mot privatisering inom vården, vinster inom välfärd och skolor så som M ville tex, det tycker jag är helt galet, och jag välkomnar ett högre bidrag för oss med sjukersättning samt att det blir generösare för andra som behöver sjukersättning/höjd sjukpenning, att vi som har sjukersättning ska få kunna ägna oss åt hobbies och kanske lite extrajobb på en väldigt tydlig nivå ”detta gäller – detta gäller inte” så man slipper vara livrädd för att göra minsta lilla roligt och att någon anmäler en, det är där jag känner att det kan säkert blir bra med dom röda och väldigt hoppfullt, jag är inte helt svartvit heller mao.
Men är som sagt, genuint orolig för brott och straff vilket är tyvärr en del av vår vardag idag som faktiskt började bli bättre med just Tidös förtjänst, gillade även Gunnar Strömmer mkt. Men men, vi får väl se helt enkelt. Blir det omval blir det extra intressant att se vad som händer, men jag blir bekymmersam när jag läste om V:s valfusk i Dalarna, det känns som att det inte går att lita på valet knappt längre alls, vad stämmer, vad stämmer inte. Dessutom borde lönerna för politikerna gå ner rejält, saknar eldsjälar.
Nu gillar jag själv socialdemokrati, men det är såklart tveksamt att hon inte hade meddelat i förväg hur hennes regeringsunderlag skulle bli (hon visste det inte själv ens eftersom C och V har svårt att samarbeta med varandra). Hon hävdade att S går på val med hårdare kriminalpolitik, men samtidigt skulle hon ju samarbeta med partier som inte höll med henne. Så jag förstår att människor kan vara besvikna.
Jag tror att folk som gillar henne främst vill ha ett välfärdssamhälle där alla är välkomna, även invandrare och svenskar, och där man inte behöver oroa sig för att bli hemlös om man skulle bli uppsagd från jobbet. Faktum är att många långtidsarbetslösa är sjuka eller har låg begåvning vilket gör det svårt för dem att få ett jobb, och för denna grupp är det förödande om det är Tidöpartierna som styr. Jag tror att många av hennes väljare hoppas på att få generösare regler för att få sjukersättning. Det var ju alliansen som en gång i tiden gjorde det extremt svårt att få sjukersättning, och jag möter många som saknar arbetsförmåga (p g a funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom), men ändå tvingas arbetsträna för mycket mindre pengar än vad sjukersättningen skulle vara. För mig personligen är tillgången till sjukersättning en mycket viktig fråga, och jag tycker att det är upprörande hur dåligt långtidsarbetslösa och folk som lever på ekonomiskt bistånd behandlas!
Valfusket var såklart inacceptabelt. Jag har också oroat mig lite för om det går att lita på valresultatet.
Jag håller med dig i det du säger här. Jag röstade faktiskt på sossarna förra valet så jag är inte helt och hållet blå, men just i detta specifika val kändes det som som att jag fick välja mellan trygghet och välfärd ungefär för att förenkla det lite och då valde jag trygghet denna gången, så Tidö skulle få några år till åtminstone. Men tittar man BARA på socialdemokratin som sådant, synnerhet hur det var förr, så är även jag mer åt det hållet än blått, men det är som sagt pga deras oseriösa och slapphänta politik numera som gör att jag helt enkelt inte tror att det är så bra i längden, tyvärr. Men vi får se om dom lyckas bilda en regering men det verkar ju gå jättetrögt just nu. Självklart vet även jag att för oss med förtidspension och andra med sjukpenning osv kommer dra mer nytta av dom röda än dom blåa, moderaternas slogan var ju väldigt mkt ”alla som kan jobba ska jobba” precis som du nämner utan att fatta att många inte KAN jobba och kommer aldrig göra det heller, så där hade dom helt fel. Jag är med andra ord extremt kluven, hade jag kunnat skräddarsy ett parti så skulle det vara bitar från var och en, men tyvärr 🙂
Jag är med andra ord extremt kluven, hade jag kunnat skräddarsy ett parti så skulle det vara bitar från var och en, men tyvärr 🙂
Så bra skrivet! Och jag har funderat på samma sak. Det finns egentligen inget parti som jag är helt nöjd med och alla partier har en poäng i något av det de säger, tycker jag.
Jag tycker som sagt själv att välfärden är en viktig fråga, men jag förstår också folk som röstade på Tidö. I mitt tidigare bostadsområde var det flera skjutningar, ibland t.om på mitt på den ljusa dagen och en gång på t-banestationen på eftermiddagstid (vilken tur att jag inte befann mig där just då!). Folk som inte har någon som helst koppling till kriminalitet drabbades av sprängningar och polisen tvingades sätta upp övervakningskameror på gatan. Jag förstår att det låter sjukt, men för mig var det det nya normala och jag tyckte aldrig att det var märkligt förrän några finländare i Finland reagerade på det (efter att jag hade nämnt det för dem). Tydligen behövde man inte vara rädd för att bli skjuten på gatan när man tog en promenad i Finland!
Det var uppenbart att de rödgröna partierna aldrig lyckades åtgärda problemet, medan Tidö lyckades vända på utvecklingen. Det var nödvändigt i detta fall, även om jag egentligen förespråkar förebyggande åtgärder framför hårda straff. En som röstade på Tidö sade till mig att hen prioriterar Tidös kriminalpolitik framför de rödgrönas välfärd. Om hen skulle behöva välja mellan att riskera att bli skjuten på gatan eller att få mindre pengar i plånboken efter sjukdom eller arbetslöshet så väljer hen det sistnämnda! Eftersom jag jobbar med det jag gör och är autistisk är välfärden den viktigaste frågan till mig, och därför har jag ofta kritiserat Tidös ekonomiska politik på bloggen. Med detta sagt måste jag ge Tidö kred för att de fick skjutningarna att minska!
En röd ros till alla härinne i alla fall! 😉
Tycker ändå valutgången lutar åt det bästa alternativet. Hoppas innerligt att Andersson kan få ihop en regering!
Jag hoppas också att V och C kommer överens så att Magdalena kan bli statsminister!
Ja verkligen! Mina bloggläsare är jättefina människor! 🙂
Själv kunde jag inte bry mig mindre om vem som är partiledare i ett parti. Det är själva politiken i helhet som jag tittar på och vad den står för. Jag vill bara inte se fyra år till med Tidö.
Jag bryr mig inte heller om vem som är partiledaren! Samtidigt förstår jag att folk tappar tron på vissa partier (t.ex. V) när det förekommer röstfusk eller att partiet inte har ett tillräckligt regeringsunderlag. Men för mig är det viktigaste vad partiet står för!