Kategorier
Läsarfrågor

Autism och dysmorfofobi, vad har vi att vänta oss?

97pmslsl frågar

Dysmorfofobi (kroppsuppfattningsstörning) hos vuxen person,
som har blivit så allvarlig att personen inte kan vistas ute bland folk och inomhus endast om gardiner är nerfällda framför fönstren. Personen frågar ”100 ggr” om dan om vi kan hjälpa att ändra hens utseende. Har diagnosen autism, skala 1. Har haft symtomen över fyra månader, endast sömnmedicin utskriven. Vad kan man vänta i framtiden?

Paula svarar

Trots att dysmorfofobi förekommer hos cirka två procent av den vuxna befolkningen och därmed är en ganska vanlig diagnos är den fortfarande relativt okänd, och därför är det tyvärr svårt att hitta information. Enligt docenten och psykiatern Christer Allgulander börjar dysmorfofobi vanligen i tonåren och kan härledas till vissa strukturella förändringar i hjärnan. Dysmorfofobi är lika vanligt hos kvinnor och män, skriver han i sin bok.

Kan vara något som orsakat sjukdomen

Om jag förstår dig rätt så har vederbörandes dysmorfofobi debuterat först i vuxen ålder och hen inte har uppvisat några symptom innan. Allgulander nämner inte något om dysmorfofobi som debuterar senare i livet. Kan vederbörande ha varit med om något traumatiskt vilket i sin tur orsakat det plötsliga insjuknandet i dysmorfofobin? Eftersom hen också har autism är det viktigt att tänka på att hen nödvändigtvis inte förstår själv vad som kan vara grundorsaken till hens dåliga mående och kan behöva hjälp med att luska ut problemet.

Kan handla om en vanföreställning

Är personen medveten om att hens kroppsuppfattning är störd? Allgulander menar att cirka en tredjedel av de drabbade har vanföreställningar kring sitt utseende men att vissa dysmorfofobiker har insikt om orimligheten i sina tvångstankar kring de inbillade utseendedefekterna. Det underlättar alltid om vederbörande har insikt för det kan motivera hen att söka hjälp. Oavsett vilket är det viktigt att hen får professionell hjälp och det snarast möjligt så att problemet inte blir värre. När behandling sätts in är det bra om behandlaren har kunskap om autism!

Finns inga säkra rekommendationer

Enligt Allgulander ger inte studier några säkra rekommendationer kring behandling så det är tyvärr svårt att säga vad ni har att vänta er i framtiden. Det som enligt honom kan lindra besvären är antipsykosmedel, klomipramin och fluoxetin, och även KBT kan prövas, skriver han. Jag hoppas att ni hittar en effektiv behandling som funkar!

Klicka här för att kommentera eller fråga om det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer/frågor som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Du kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

9 svar på ”Autism och dysmorfofobi, vad har vi att vänta oss?”

”Som anhörig är det viktigt att komma ihåg att BDD är behandlingsbart, men att det på grund av bristande sjukdomsinsikt ibland kan krävas ett längre motivationsarbete för att få den som är drabbad att våga prova psykiatrisk/psykologisk behandling för sina problem.
De bäst dokumenterade behandlingarna för dysmorfofobi är kognitiv beteendeterapi (KBT) samt läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI). Båda behandlingarna har var för sig visat effekt och leder till symtomminskning och ökad insikt.”

Källa: Svenska OCD-förbundet

”Vad kan man vänta i framtiden?”

”Oftast upptäcks BDD vid 16-17 års ålder men man vet att symtomen vanligtvis visar sig redan vid 12-13 år. Två tredjedelar av personer med BDD har symtom före 18 års ålder.
Gradvisa tecken på BDD börjar oftast vid 12-13 år och stegras med tiden, men vissa personer upplever ett snabbare insjuknande. Tillståndet tycks vanligtvis vara kroniskt utan behandling.
BDD uppvisar samma symtom hos barn, ungdomar och vuxna.
Personer som tidigt, före 18 års ålder, får BDD löper en större risk att försöka ta sitt liv, har flera samsjukliga tillstånd och har en gradvis istället för en snabbare ökning av symtom, jämfört med de som insjuknar vid vuxen ålder.”

”Vad gäller alkohol- eller drogmissbruk rapporterar majoriteten att BDD hade föregått missbruket med minst ett år och majoriteten angav att det var fixeringen vid utseendet som ledde till ett problematiskt förhållande till droger och alkohol.”

Källa: Svenska OCD-förbundet

Det är med andra ord viktigt att din dotter får behandling. Särskilt eftersom det verkar finnas behandling som fungerar (KBT/SSRI). Läs mina två tidigare kommentarer i den här kommentarstråden om behandling med KBT mot BDD.

Det skulle vara intressant att få höra genom andra autister med BDD vad som hjälpt dom bli bra/bättre.
T ex är jag nyfiken på hur de uppfattat vikten av terapeuters e v autismkompetens vid behandlingen av BDD och om och i sådana fall hur behandlingen anpassades efter var och ens autism.

Ja verkligen, jag håller med! Jag hoppas att någon med erfarenhet kan kommentera. Det skulle vara bra för många andra med symptom på BDD att veta!

Svara

Bra inspel, kritan!

Det kan mycket väl behövas en anpassad form av KBT vid behandling av BDD hos person som har autism jämfört med hos person utan autism. Jag tvivlar på att det finns studier på behandling med KBT mot BDD vid samtida autism. Rätta mig om jag har fel!

”Med den kunskapen i ryggen så borde det finnas en mängd studier på psykoterapi mot depression och ångest för personer med AST. Men tyvärr så är forskningslitteraturen tunn och det finns få kliniska handböcker. Det börjar komma fler studier där man testat anpassad KBT vid behandling av depression och ångest, men de flesta av studierna är på barn och ungdomar. Resultaten ser väldigt lovande ut, men fortfarande måste mycket mer göras för att vi ska få en förståelse för vad som bäst hjälper personer med AST och psykisk ohälsa. ”
https://www.gu.se/gnc/autismspektrumtillstand-och-psykoterapi

”Genetiska riskpoäng kan beskrivas som hur många genetiska riskvarianter för något som en individ har. Resultatet var att en högre genetiska riskpoäng för autism var associerat med sämre behandlingssvar av KBT för depression.”
https://nyheter.ki.se/genetiska-riskpoang-for-autism-kan-forutsaga-effekt-av-kbt

Kanske nu tidens ideal gör stt drt blir svårare att få bukt med, då autister upplever drt mycket värre.

Det kan absolut vara så! Jag har iofs inbillat mig att skönhetsidealen var rätt hårda förr och att utseendet var ännu viktigare då än vad det är idag, men jag kan ha fel. Jag har läst att 1800-talets kvinnor svimmade och fick svåra smärtor av sina korsetter eftersom de var så besatta av en smal midja. Men det är iofs mycket möjligt att pressen är ännu större idag fast på ett annat vis. Jag är dålig på historia och har ingen aning om hur det var förr!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

paulatilli.se använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse, genom att använda paulatilli.se godkänner du det.  Information om cookies

Copy link
Powered by Social Snap