Är dyspraxi vanligt vid autism?

Jeanette Johansson frågar

Vad känner du till om dyspraxi? Det finns tydligen motorisk dyspraxi, verbal dyspraxi, oral dyspraxi, till och med kognitiv dyspraxi. Jag känner igen mej i mycket av den motoriska. Det verkar gå att bevisa samband med autism.

Paula svarar

Tack för en intressant fråga! Och din iakttagelse stämmer helt. I folkmun kallas tillståndet ofta för dyspraxi, men numera använder läkarna benämningen Developmental Coordination Disorder, förkortat DCD. Ofta när man pratar om NPF-diagnoser tänker man på autism, ADHD eller Tourettes syndrom, men det som ofta glöms bort är att DCD/dyspraxi också är en NPF-diagnos. Förut använde vi i Sverige diagnosen DAMP, men numera får personer som tidigare skulle fått en DAMP-diagnos två andra diagnoser: ADHD och DCD! DCD är dessutom en extremt vanlig diagnos – hela 5% av skolbarnen har det, skriver Christopher Gillberg i sin bok Essence. Det är alltså en betydligt vanligare diagnos än t.ex. autism!

Man kan vara långsam

Vad innebär DCD då? Jo, det kan exempelvis innebära att man är klumpig. Man kanske stöter emot objekt eller tappar saker lätt. Vissa är också långsammare än andra i sina rörelser och behöver därför mer tid än sina arbetskamrater för att utföra arbetsuppgifterna på jobbet. Ibland kan autistens behov av en långsammare arbetstakt på jobbet alltså helt enkelt bero på samtidig DCD! Vissa vet inte ens om att de har DCD eftersom man så sällan pratar om tillståndet.

DCD är mycket mer än så

Men DCD kan innebära mycket mer än bara klumpighet. Precis som du skriver finns det olika typer av dyspraxi. En person med DCD kan exempelvis ha balanssvårigheter, ha en benägenhet att röra sig runt munnen när hen jobbar med händerna (jag har exempelvis sett personer med DCD vars mun rör sig när de skriver, syr eller gör andra liknande aktiviteter) och ha svårt att snabbt kunna ändra rörelser –t.ex. att snabbt reagera och göra en ny, oväntad rörelse vid behov.

Kan ge problem med hållningen

Vissa med DCD har svårt att svälja och lätt för att sätta i halsen när de äter. Andra kan ha svårt att gå rak i ryggen och ha problem med hållningen. Gångstilen kan också vara avvikande, men personen med DCD är inte alltid medveten om att hen går annorlunda. Jag vet att jag har en avvikande gångstil och dålig hållning eftersom andra har sagt det till mig, annars skulle jag inte ha någon aning om det!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Extremt vanligt hos autister

Och nu kommer vi till det intressanta. Gillberg skriver att DCD förekommer hos nästan alla med autism! Alltså hos nästan 100% av oss autister!! Det är alltså betydligt vanligare att en autist har samtidig DCD än att hen inte har det, om man ska tro på Gillberg. Dessutom förekommer DCD hos ungefär hälften av personer med ADHD och språkstörning. Det är ovanligt att bara ha DCD så man brukar ha samtidiga andra diagnoser om man har DCD, skriver Gillberg. Några vanliga komorbida tillstånd som ofta förekommer tillsammans med DCD kan vara andra NPF-diagnoser men också depression eller ångest.

Uppfyller diagnoskriterierna

Själv uppfyller jag i likhet med många autister också diagnoskriterierna för DCD, vilket konstaterades i min autismutredning. Ändå skriver läkarna sällan “DCD” i intygen när jag ber om ett läkarintyg – det står oftast bara autism och ADHD. När jag frågade om anledningen till detta fick jag till svar att DCD ofta anses ingå i autism och att det snarare är en regel än ett undantag att en autist uppfyller diagnoskriterierna för DCD, så man behöver tydligen inte nämna det separat. Jag har ibland tyckt att det har varit konstigt, men eftersom det sällan pratas om DCD har jag accepterat det.

Måste hålla för näsan

Jag har ibland undrat om vissa av mina egenheter beror på DCD. Jag har exempelvis en tendens att gestikulera mycket med händerna när jag pratar, vilket kanske skulle kunna bero på DCD. Dessutom måste jag hålla för näsan när jag dyker, annars får jag kallsup. För mig har det alltid varit en gåta hur vissa kan dyka utan att hålla för näsan för jag kan verkligen inte det!

Har också en öronsjukdom

Dock har jag också en medfödd öronsjukdom som orsakar balanssvårigheter och en tilltagande hörselnedsättning vilket är anledningen till att jag använder hörapparater. Min hörsel kommer att försämras med åren och sjukdomen kan i värsta fall komma att leda till dövhet i framtiden. Så jag vet såklart inte om mina balanssvårigheter orsakas av öronsjukdomen eller av DCD (troligtvis beror det på kombinationen), men för mig är det inte så viktigt att veta vad som beror på vad. Men jag har i alla fall tidigare tränat sensomotorik för att få bättre balans, och det har hjälpt mig till viss del.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.